Halverad kö till hyresrätter

Jag kan halvera kötiderna för hyresrätter!

Dessutom kan jag göra det samtidigt som ingen behöver få höjd hyra och ingen behöver flytta! Vad säger ni om det? Är det en långtgående helt galen idé som jag har eller är jag så smart att jag räknat ut någon okänd formula som förtjänar ett nobelpris? Inte alls! Läs vidare så kommer ni få alla svar men först vill jag förklara lite hur det fungerar och varför jag känner mig lämpad att uttala mig. Jag vet att många är vana vid att höra andra uttala sig kring bostadsmarknaden och många tycker sig vara experter och för mig som arbetar med detta och är extremt aktiv i branschföreningar mm finns det många gånger anledning att ta sig för pannan och räkna till 10….eller 1000 för att inte brinna av. Hela Sverige är full av experter inom området och då har vi inte ens börjat med de helt inkompetenta personerna hos Hyresgästföreningen eller deras knähundar politikerna.

Ni ska få följa med en dag i min vardag först. Jag arbetar sedan över 15 år som egen företagare i fastighetsbranschen. Det är det här jag studerat till och jobbat med hela mitt liv. Långt innan jag var klar med studierna faktiskt. Jag kan en del om aktier och även om annat med såklart men inget område kan jag och brinner för likt fastigheter och bostäder. Jag träffar och pratar med boende, bostadssökande, branschföreträdare, Hyresgästförening, byggare, kommunala tjänstemän inom bostadsområdet mfl varje dag i mitt liv. Varje dag innebär varje dag. Även helgdagar och under semester och julledighet faktiskt.

Mina fastigheter ligger på bra ställe av Göteborg, inte Vasastan eller Linné men strax intill. För er som vill ha en jämförelse skulle jag säga att de motsvarar Bromma och Solna ungefär. Samtliga lägenheter är byggda från 20-talet fram till slutet av 40-talet vilket gör dem förhållandevis vackra. Jag har dem självklart i gott skick för det är hemskt tråkigt att jobba med fula saker och det är faktiskt pinsamt att hyra ut lägenheter i sunkiga hus. Jag har inga problem att hyra ut de här lägenheterna. Verkligen inte! När jag publicerar en lägenhet på Boplats (Göteborgs bostadskö) har jag ungefär 2000 sökande på en lägenhet som ligger ute i 2 dagar. Och då har jag ändå begränsat hårt i vilka som får söka. Man kan göra så i Boplats system. Jag har begränsat antal boende, ålder, inkomst, icke arbetande eller studerande, tagit bort alla rökare samt alla med betalningsanmärkning. Och ändå har jag alltså 2000 personer som kan och har sökt lägenheten aktivt. På två dagar! Är det någon som förstår att något är fel då? Och jag vet vad felet är. Det vet ni alla men ingen vill ta tag i problemet.

Vi har en hyreslagstiftning i Sverige som är fullständigt föråldrad. Hyresregleringen infördes på 40-talet för att rädda boende under kriget och sedan har den fått leva kvar. Alla andra länder har avvecklat den men inte Sverige. Det har gett oss världens längsta köer till en hyreslägenhet. Men de få som verkligen får en lägenhet via kön har låg hyra. Det är som ett lotto och jag tycker att ni som tycker att vi ska ha billiga hyresrätter i Sverige ska fråga er om det är värt att ha ett system som uppenbarligen inte fungerar för att ett fåtal personer ska få ”vinna på lotto” och få en billig lägenhet. Under tiden bor vuxna hemma hos sina föräldrar, separerade par bor ihop och vänner bor inneboende hos varandra. Och då har vi inte ens nämnt alla de unga och vuxna som hoppar runt bland olika andrahandskontrakt. Jag har själv exempel på folk som bor 8 personer på 59 kvm och jag vet en familj som huserar den ena partens syster med hennes barn i sin tvåa. För att alla dessa ska få en ärlig chans till en egen långsiktig bostad kanske det kan vara värt att de får betala en lite högre hyra?

Det finns nämligen ett enkelt sätt att lösa detta men det kommer att, för att citera Stalin, krävas att man knäcker några ägg för att göra omeletten.

1. Erbjud alla, ALLA, som bor i andra hand att ta över kontraktet över en natt.
2. Ta bort rätten att hyra ut lägenheter i andra hand.

Det här kommer innebära att de personer som står i kö kommer halveras för mer än hälften av de som söker lägenhet (i alla fall hos mig) bor i andra hand. Jag har ingen statistik på det men i branschen är man rätt överens om att det är betydligt fler än så men vi håller oss till 50 % så har vi inte räknat för högt. Om dessa personer skulle få en lägenhet att bo i långsiktigt skulle de sluta jaga nya lägenheter. Kombinerar man det med att sluta erbjuda möjligheten att hyra ut i andra hand skulle man mer än fördubbla antalet bostäder som erbjuds via kösystemet. Det här är faktiskt enkla systemändringar som skulle få konsekvenser för de som idag hyr ut sin lägenhet i andra hand för att studera i andra städer eller som arbetar tillfälligt på annan ort mm, ja. Men är det rimligt att vi låter ett helt land lida för att några få ska få det gynnsamt? Det är dessutom så att när personerna som studerat eller arbetat tillfälligt skulle få mycket bättre chanser att hyra något när de väljer att flytta tillbaka. Köerna skulle nämligen vara hälften så korta och de erbjudna lägenheterna skulle vara dubbelt så många. Visst låter det bra?!

Vi har dessutom att system som tillåter att man som andrahandshyresgäst betalar en högre hyra än vad den ursprungliga hyran är. Man får normalt ta 10-15 % extra om lägenheten är möblerad vilket oftast innebär en rullgardin och två pinnstolar som snabbt ställs ner i källarförrådet. Dessutom är det många som tar betydligt mer än 15 % tillägg och därmed tjänar pengar skattefritt på sin hyresrätt. Hade de pengarna istället hamnat hos fastighetsägaren hade det betalats skatt på dem och då hade även samhället tjänat på det.

Läs mer om bostäder på Aktiepappa

Varför har vi bostadsbrist?

Där sprack bostadsbubblan - eller?

Rubriker med bostadsbubbla och fastighetskriser avlöser varandra men hur ser det ut egentligen och vart är vi på väg?`

När media skriver om fastighetsmarknaden handlar det oftast om privatbostäder. Dessa bostäder är mest känsloladdade och det är naturligt att debatten landar där. Dock upplever jag att man den senaste tiden blandat in nybyggda privatbostäder i denna debatt på ett lite oroande sätt. Nybyggda privatbostäder har i storstäderna varit föremål för ganska omfattande spekulation där privatpersoner tecknar sig för en lägenhet som de sedan säljer direkt efter inflytt. Med god vinst i de flesta fall.

Men så kom hösten 2017. Och vinsterna uteblev. Dock har jag faktiskt inte hört om särskilt många som förlorat på den typen av affär. Det finns säkert några men de flesta kommer ur det hela med näsan över vattenytan och de lär inte göra om försöket att tjäna snabba pengar på det sättet igen. Bra för marknaden hävdar jag. Dessutom har byggbolagen dragit i bromsen en aning och delvis omvandlat bostadrätter till hyresrätter mm. Också det är bra och ett tecken på en väl fungerande marknad.

Amorteringskrav

1 mars trädde de nya amorteringskraven i kraft och det gjorde att många vill sälja sina lägenheter innan dess. Ivrigt påhejade av media som skrämdes med att amortering är något ´hemskt. Utbudet på Hemnet fullständigt exploderade vilket fick till följd att bostäderna inte såldes för köparna kunde spela ut de olika bostäderna mot varandra. Och så kom det ut nya bostäder som fyllde på utbudet ännu mer. Spiralen såg oroväckande ut för de som ville sälja och många trodde att detta var början på bostadsbubblan som sprack.

Men sen hände något. När amorteringskravet börjat gälla minskade utbudet. Och det minskade rejält. 30 % färre lägenheter låg på Hemnet veckan efter amorteringkravet jämfört med före amorteringskravet. Observera att denna statistik gäller innerstaden i Stockholm och Göteborg men det är också där överutbudet varit som värst. Detta är intressant tycker vi och om man går tillbaka till företagsekonomins grunder så borde en minskad tillgång men en oförändrad efterfrågan leda till att priserna nu går upp. Jag roade mig med att göra en värdering av en fastighet i Göteborg via ett värderingsverktyg som jag har tillgång till via mitt företag och gissa om jag blev förvånad när jag såg att det datorgenererade värdet vikt uppåt. Mycket oväntat faktiskt.

Nu ska vi inte ropa att faran är över för tidigt men det faktum att den underliggande drivkraften i fastighetspriserna; bostadsbristen, ännu inte ändrats gör att det mycket väl kan vara så att vi står inför en fortsatt uppgång på bostadsmarknaden. Den som lever får se.

Läs mer om bostadsmarknaden här på Aktiepappa

Hur hög var räntan 2011?
Gör fastighetsbolagen verkligen vinst?
Varför har vi bostadsbrist?
Hur lång kan en bostadsbubbla vara?

Skanska - dippköparläge eller fallande kniv?

Skanska vinstvarnar – är det ett dippköparläge?

Det är nog ingen som missat allt snack om bostadsbubbla och om fastighetspriser som rasat mm. Det är väldigt mycket snack om det för tillfället och för mig som är i fastighetsbranschen kommer det frågor flera gånger om dagen från kunder, hyresgäster, bekanta mm om vad jag tror om framtiden. Jag brukar svara att det som driver efterfrågan och därmed priserna är bostadsbristen och den har vi inte rådit bot på de senaste månaderna. Det är jag helt säker på. Kanske har intresset för att köpa nyproducerade och, enligt mig, överprissatta lägenheter i B-lägen sjunkit lite men det är inget konstigt med det. Priserna på nyproduktion sätts utifrån framtida förväntningar och när förväntningarna sjunker måste man även sänka priserna en aning. Det finns fortfarande pengar att tjäna för byggbolagen även om man kommer tjäna lite mindre pengar de närmaste åren.

Den svenska bostadsutvecklaren JM till exempel har tagit rejält med stryk och gått ner 24 % senaste året. Jag vet att marknaden aldrig har fel men jag tycker att man straffat JM lite väl hårt. Så illa är det inte ställt med företaget. Ska man då köpa JM undrar ni? Nej det skulle jag inte göra, jag tror att vi kommer att se mer negativa rubriker inom fastighetsområdet och det kommer sannolikt pressa kursen ytterligare men varken jag eller flickvännen är främmande för att kliva in i JM igen. De känns en aning enbenta dock i och med att de är så specialiserade på bostäder.

Skanska känns i så fall som en bättre investering då de sprider riskerna lite mer. genom sin betydligt bredare exponering såväl internationellt som projektmässigt. Skanska bygger mycket mer än bara bostäder även om bostäder står för en förhållandevis stor del av vinsten och de borde därför vara lite mer lockande än tex JM. Det tyckte vi i och för sig när de stod i 180 kr också men det är som bekant väldigt svårt att träffa absoluta botten. Idag står Skanska i 160,25 kr vilket ger en direktavkastning på 5,11 %. Utdelningen lär väl få stryka på foten om vinsten går ner i och för sig men på dessa siffrorna ser Skanska rätt så vettigt ut. Ett P/E-tal på drygt 12 är inte heller avskräckande. Dock tror jag inte botten är nådd ännu och vi avvaktar lite innan vi köper. Om vi köper…

Fler artiklar om Skanska

Kronan till miljonen - Skanska, missar jag tåget?

Hur hög var boräntan 2011?

Historiska bostadsräntor 

Det är lätt att tro att räntorna kommer vara låga för evigt. Och det kan de såklart vara för om något är säkert så är det att vi inget kan veta om framtiden. Och det vi kan lära oss av historien är att vi inget kan lära oss av den samma. Det kan ändå vara intressant att se hur det sett ut tidigare. Jag tror att vi alla har hört någon äldre person prata om ”när jag hade lån på 90-talet var räntan 500 % ”   och det var den i några dagar. Aldrig bolåneräntan dock då samtliga nya bolån var frysta under de tre aktuella dagarna. Räntan det talas om är ”marginalräntan” vilken snarast kan jämföras med vår reporänta. Detta är en helt annan tid och även om man aldrig ska säga aldrig så var omständigheterna på den tiden sådana att det knappast går att jämföra den tiden och de riskerna med dagens. Ny tid och nya risker.

Går vi lite kortare tillbaka i tiden kan vi dock se lite intressanta hopp på räntan. Jag brukar försöka komma ihåg att räntan svänger en del. Mest intressant den senaste tiden är hoppet från 1,55 % till 4,6 % på knappt två år 2010-2011. Boräntan var räntan uppe på 4,6 % i november 2011. Det är inte allt för långt tillbaka i tiden det. Och i februari 2010 var samma ränta 1,55 %. 

Många artiklar i ämnet verkar ha för avsikt att skrämma upp låntagare men det är verkligen inte vår avsikt. Tvärtom är vi övertygade om att nuvarande räntenivåer kommer bestå ytterligare en tid. Och frågan är om man som låntagare ens behöver eller bör oroa sig för höjda räntor? Räntan går upp först när inflationen får fart och det vet ju alla att få saker är så bra för låntagare som inflation. Har man bara någorlunda marginaler så man kan stå ut en kortare period med högre räntor kommer sannolikt ett ägt boende vara det mest gynnsamma att äga och bo i av flera skäl. Glöm inte att amortera bara. Amortering är det bästa sättet att hålla ner räntan.

Vi har använt Stadshypoteks räntor för de aktuella åren. Hela listan på räntor från 2008 och framåt hittar ni här: Räntor 2008-2017

Fler inlägg på ämnet;

Amortera på bolånen

Placeringsstrategi

Låna inte pengar

Gör verkligen fastighetsbolagen vinst?

Som de flesta vet måste noterade fastighetsbolag värdera sina fastigheter och ta upp värdeförändring av sina fastigheter i årsredovisningen. Själv har vi till stor del valt att inte investera i fastighetsbolag då vi redan sitter ganska hårt exponerade mot fastighetsmarknaden via direktägande i fastigheter. I onoterade bolag behöver man inte ta upp orealiserade värdeförändringar i resultaträkningen vilket jag tycker är bra. Då behöver man dels inte betala skatt på pengar som inte finns och dessutom blir inte bokslutet missvisande.

Risker i fastighetsbolag

Jag har roat mig med att titta på årsredovisningen för Wallenstam och denna årsredovisning har fått stå modell för detta inlägg. Det finns kanske bättre exempel och vi välkomnar era kommentarer om ni har input i ämnet. Tills vidare använder vi som sagt Wallenstams årsredovisning för 2016.

Hyresintäkter:                             1.600.000.000

Driftkostnader:                             -434.000.000

Orealiserad värdeförändring       3.470.000.000

Resultat före skatt                       4.198.000.000

Skatt                                              -850.000.000

Resultat                                        3.348.000.000

Risk nr 1

Enkelt beräknat kan man säga att utan den där posten ”orealiserad värdeförändring” hade Wallenstam redovisat ett minusresultat. Det är inte hela sanningen för då hade inte skatten blivit så hög som den är men ni kan ändå se vilken stor skillnad denna fiktiva post i årsredovisningen skapar. 

Vi kan tänka oss att fastighetsmarknaden viker och vi ser en nedgång motsvarande den uppgång i värden som vi såg 2016. Det skulle innebära att resultatet skulle visa sig vara 3.470.000.000 kr lägre för Wallenstam trots att verksamheten i övrigt rullar på precis lika bra som den gjort tidigare. Och ännu värre om värdet på fastigheterna skulle går ner ett år. Då hade det sett riktigt illa ut. För att inte tala om hur illa det skulle bli om/när räntan går upp samtidigt som värdet på fastigheterna går ner. Då kommer vinsterna försvinna ganska snabbt vilket sannolikt kommer påverka kurserna för fastighetsbolagen.

Jag menar om vi nu ser att marknaden värderar ett bolag som tex Castellum som trots att de lämnar en riktigt bra rapport i veckan knappt går upp. På en månad har Castellum tappat 7,7 %. Tänk då hur kursen kommer se ut om ovanstående scenario inträffar.  

Risk nr 2

Om vi tittar vidare på senaste veckans rapporter om bostadspriser så ser vi en nedgång med 1 % på bostadspriserna i Riket, Centrala Stockholm, Stor-Stockholm och Centrala Göteborg medan Stor-Göteborg och Malmö ligger oförändrat. Okej att det handlar om statistik för en svag sommarmånad med förhållandevis låg omsättning men det går inte att bara skaka av sig ett trendbrott hur enkelt som helst heller.  

Nu gäller denna statistik privatägda bostäder vilket gör att det blir lite äpplen och päron i det hela men i längden följer de ändå varandra någorlunda.

Risk nr 3

Nästa del i risken är den utredning som Magdalena Andersson & company jobbar med för tillfället som går under benämningen ”paketeringsutredningen”. Den är just nu ute på remiss och nuvarande förslag innebär att man får betala lagfartskostnad även om man köper fastigheter i bolagsform. Det är en rimlig regel som finns i andra länder. Men tro inte att Magdalena och hennes crew från  bland annat Miljöpartiet nöjer sig där. Nej, de vill gå ett steg längre och tvinga den som köper en fastighet att först skatta fram pengarna som de köper för i bolaget. Man ska alltså betala en fiktiv skatt innan man köper. Självklart kommer detta förslag ha en prishämmande effekt på fastighetspriserna då köparna kommer tvingas betala skatt på pengarna innan de köper. Om det här förslaget går igenom kommer det i sin tur aktivera den risk vi nyss skrev om ovan. 

Risk nr 4

Den sista men inte minsta risken vi ser på fastighetsmarknaden just nu är det förslag till begränsning i avdrag för räntor för bolag som regeringen jobbar med parallellt med allt detta. Nuvarande förslag innebär att man endast ska få dra av räntor i förhållande till omsättningen. Inga belopp är i dagsläget kommunicerade men man tror på ca 30 % och detta skulle slå hårt mot fastighetsbolag. Det talas om att detta dessutom skall bli en schablonavdrag som alla företag får göra vilket i sin tur skulle straffa högt belånade fastigheter mest men alla fastighetsbolag skulle få högre skatt medan obelånade företag skulle gynnas genom att de får göra avdrag för kostnader de inte ens betalat. Helt idiotiskt kan man tycka men den här typen av regler finns redan i flera Europeiska länder och EU driver på denna utveckling vilket får oss att tro att den kommer bli verklighet. 

Sammanfattningsvis ser vi alltså fyra överhängande risker med fastighetsbolag och i dagsläget avstår vi vidare investeringar i noterade fastighetsbolag. Aktieflickvännens köp i Castellum det senaste får ses som ett olycksfall i arbetet.

1. Nuvarande vinster är missvisande pga orealiserade värdeförändringar
2. Stundande prisnedgång
3. Politisk risk nr 1; Paketeringsutredningen
4. Politisk risk nr 2; Ränteavdragsförändring

Hur gör ni med fastighetsinvesteringar?

Varför har vi bostadsbrist?

250 av Sveriges 290 kommuner har brist på bostäder. 

Det pratas mycket om att det behövs billiga lägenheter och det verkar nästan vara någon form av tävling i att påtala just det där med billiga hyresrätter så fort denna debatt startas. Det folk inte inser är att det är just billiga hyresrätter som satt oss i den situation vi är i idag. Vi har sedan 1942 en hyresreglering som reglerar hur mycket en hyresvärd får ta ut i hyra i Sverige. Vissa företrädare för Hyresgästföreningen (fackföreningen för Sveriges hyresrätter) hävdar att vi inte har någon hyresreglering men de har fel. Den enda skillnaden mot tidigare hyresregleringar är att nu kallas hyresregleringen för bruksvärdessystemet. Men misstro inte. Det är samma sak.

Bruksvärdessystemet innebär kortfattat att tex en kvadratmeter parkett i ett visst skick betingar en viss hyra. Denna hyra ska utgå från en ”bostadsmarknad i balans”. Det faktum att fler vill bo på Söder i Stockholm än vad som vill bo i Laxå får alltså inte spela in. Ja ni som har en hjärna och tänker själva inser ju att det är dömt att bli misslyckas.

Om man dessutom ger en av Socialdemokraternas viktigaste allierade (Hyresgästföreningen) nästintill oinskränkt makt när det kommer till hyresförhandlingarna så får vi billiga hyreslägenheter. Det är ju bra tänker många. Men det är just det det inte är. Det faktum att hyrorna är billiga lockar inte investerare och byggare att bygga fler hyresrätter. Tänk er själv att Socialdemokraterna och facket skulle bestämma vilket pris Volvo fick ta för sina bilar när de säljs. Vem skulle vilja investera i det företaget? Antingen skulle de sätta ett för högt pris för att kunna höja lönerna för deras medlemmar eller så skulle de ta ett lågt pris för att sälja många bilar och hålla fart i fabriken och då skulle företaget gå omkull på sikt. Det skulle framför allt skapa en osäkerhet att investera i det företaget. Istället väljer fastighets- och byggbolagen att bygga bostadsrätter för där vet man att man kan ta marknadsmässigt betalt.  Det finns få, om några, branscher i vårt land där man anser att inte marknaden själva klarar att ta hand om prissättningen. Motiveringen från Hyresgästföreningen och Socialdemokraterna, Vänstern och Miljöpartiet är att man inte ska tjäna pengar på att folk behöver någonstans att bo. Men Ica och Axfood då? De får ju ta betalt för mat och mat återfanns längre ner på Maslows behovstrappa senast jag tittade. Man får alltså ta hur mycket man vill betalt för mat men tar man för mycket betalt kommer ingen att gå till den butiken. Så enkelt fungerar det och det skulle fungera på samma sätt med bostäder. Visst det skulle ta ett tag innan vi kommit rätt. Det har varit en sjuk hyressättning i över 70 år. Klart det tar tid att rätta till det men det är enda vägen att få någon ordning på den här marknaden. Våra grannländer hade en hyresreglering men valde att passa på att ta bort den under krisen på 1990-talet då det faktiskt inte fanns någon bostadsbrist.

Jag har flera gånger försökt förklara hur hyressättningsslagen i Sverige fungerar för vänner från andra länder och de tror ju inte det är sant när jag berättar. De frågar; ”så om du bygger ett hus och vill hyra ut lägenheter i det till folk så får du inte avgöra själv vilken hyra du ska ta?” Och just så är det. Det finns inte många andra marknader som fungerar på det viset. Vi har inte särskilt många marknader som har en sådan obalans som vi har på bostadsmarknaden heller. Kan det finnas ett samband? Det Svenska hyressättningssystemet saknar inte heller kritik från tunga utländska institutioner. Såväl OECD som EU-kommissionen har kritiserat det svenska systemet.

Redan 2013 kom en rapport från Boverket som fastslog att det hyresregleringen som skapat bostadsbristen men istället för att lyssna till rapporten från det verk som jobbar med frågan väljer politikerna att ägna sig åt politisk retorik istället för att ta tag i frågan. Detta medför att det byggs bostadsrätter istället för hyresrätter och det i sin tur gör att skuldsättningen hos svenska bostadsägare blir högre och högre vilket oroar Riksgälden vilket i sin tur får politikerna att stifta massa regler för hur man får låna och amortera mm. En idé har tydligen varit att de med hög lön inte får söka de billiga lägenheterna. Låter det som Nordkorea för fler än mig? Tänk om de bara lyssnat på Boverket och tagit tag i grundproblemet istället.

Hur lång kan en bostadsbubbla vara?

Det är mycket snack just nu om att börsen skall falla i höst, hur mycket den skall falla och när raset kommer. För att skaffa lite perspektiv har aktiepappa och aktieflickvännen suttit en hel kväll och kollat upp historiken.

Det hela föddes egentligen ur att en bekant till oss tyckte att fastighetsmarknaden var för dyr för att man skall kunna köpa hus. Det var för dyrt för 10 år sedan för då var fastighetspriserna på all time high. För 9 år sedan var det återigen för dyrt men då visade det ju sig att det första huset hade varit ett riktigt bra köp. För 8 år sedan var det fortfarande för dyrt och det var bättre att invänta raset och köpa då. För ”hur länge kan räntan vara så här låg?”.

Kan det vara så att samma retorik kan tillämpas på börsen? Jag vet att bostäder är en bristvara till skillnad från aktier. Det finns gott om aktier och det dyker upp fler nya än det dyker upp bostäder men det är fortfarande så att en person måste sälja för att en annan skall kunna köpa. Och den som säljer tycker att han gör en bra affär och den som köper tycker antagligen att hon gör en bra affär.

Börsens höga nivå då? Det har visat sig att börsen varit på all time high under ganska många tillfällen de senaste 30 åren: (OMXSPI är Stockholmsbörsens index)

September 1987 när OMXSP stod i 54,41

Augusti 1989 när OMXSPI stod i 76,87

Februari 1994 när OMXSPI stod i 87,96

September 1995 när OMXSPI sotd i 99,15

Juli 1996 när OMXSPI stod i 115,2

Augusti 1997 när OMXSPI stod i 181,5

Januari 1998 när OMXSPI stod i 221,3

Mars 2000 när OMXSPI stod i 395,67

Juni 2007 när OMXSPI stod i 410,54

Juli 2014 när OMXSPI stod i 452,43

April 2015 när OMXSPI stod i 560,54

När ni läser tabellen ovan inser ni att Stockholmsbörsen varit all time high betydligt fler gånger än så. Jag har bara försökt fånga några av topparna.

Nu kommer vi till frågan om börsen är övervärderad? Skall den falla? Ja kanske ska den det men den som resonerade på samma sätt något av ovanstående tillfällen och sålde allt har inte gjort någon särskilt bra affär förutom de som sålde i april 2015. Idag står OMXSPI i 510 kr. 1 gång av 11 är inte någon särskilt bra utdelning och det känns inte som någon särskilt bra ide att sälja hela sitt innehav. Det är faktiskt lika dumt att göra just det som att ta alla sina pengar och kliva in på börsen på ett bräde (gärna i en enda aktie för säkerhetsskull).