Som ni tidigare kunnat läsa om
här på bloggen har Lantmännen allt mer tagit plats i de svenska hemmen. Med varumärken som Axa och Gyllenhammars äger de i princip
den svenska marknaden för havregryn. De äger dessutom Start, go green Kungsörnen, korvbrödsbagarn med flera varumärken.
Inte nog med detta, de sitter på ett fastighetsbestånd värdigt ett medelstort
fastighetsbolag på börsen och de har en pensionsstiftelse värd ett par
miljarder. En extremt stabil organisation helt enkelt. I samband med att jag
tittat på detta hittade jag lite information om hur medlemskap i Lantmännen
fungerar. Och det är här det blir intressant ur ett investerarperspektiv.
Som medlem i Lantmännen har man både
möjlighet och skyldighet att investera på tre olika sätt, dels finns det ett
konto för insatskapital som är det kapital man satt in i Lantmännen när man blev
medlem. Detta är ett tvång. Man måste
sätta in pengar som insats och om man inte betalar direkt får man avstå sin
utdelning tills man samlat på sig ett insatskapital. Detta skall uppgå till en
viss del av gårdens omsättning.
Vad jag förstått kan man på
frivillig basis även starta ett emissionskonto där man får ta del av de ägda
företagens (Axa, Gyllenhammars, Kungsörnen mfl) vinster. Det är här som den
stora möjligheten finns enligt mig. Och dels från man ett sparkonto där
överlikvid mm delas ut.
Ovanstående konton delar ut
pengar på lite olika sätt och här är det en aning krångligt så jag förenklar
det lite. Det finns i princip fyra olika sätt att få utdelning om man är medlem
i Lantmännen:
1. Återbäring – beräknas på inköpen man gjort från
Lantmännen Lantbruk och Lantmännen Maskin.
2. Efterlikvid – beräknas på det du säljer till
Lantmännen Lantbruk.
3. Insatsutdelning – ränta på ditt insatskapital
och ditt emissionskapital.
4. Insatsemission – delar av vinsten från de ägda
företagen (Axa mfl)
För att räkna ut sin utdelning
har Lantmännen en modell som går att testa. Dock är den extremt svår om man inte vet hur
mycket ens gård omsätter mm men om ni testar den kommer ni antagligen får
rejäla avkastningar. Dessa är sannolikt missvisande men om vi tittar på vilken
utdelning Lantmännen presterat de senaste åren så blir nog vilken utdelningsinvesterare
som helst grön av avund.
En fullvärdig medlem har kunnat hämta ut en
total utdelning om mellan 9 och 17 % per år de senaste fem åren. Om man inte
levererar varor nog för att få ta del av efterlikviden blir det svårare att få
ut hela ovanstående utdelning. Dock motsvarar denna normalt mindre än en
tredjedel av den totala utdelningen. Det faktum att detta historiskt sett är
den lägsta delen gör att det är den del som påverkar totalen minst.
Detta upplägg fick ju mig som
gillar investeringar att bli sugen. Det ser helt lysande ut! Då kommer vi bara
till kruxet att för att bli medlem måste man bedriva jordbruk och där spricker det hela. Aktieflickvännen har i
och för sig en katt men jag tror inte att det räknas. Men för er som bedriver
jordbruk i någon skala är detta ett bra sätt att investera och till er blir
mitt råd: köp så många emissionsrätter ni kan! De handlas via Nordea och mer
info finns på http://lantmannen.com/.
En annan reflektion som jag gjort i anslutning till dels detta inlägg och dels de andra jag skrivit är att det är extremt lärorikt att skriva blogg. Dels får man tänka till lite själv och dels får man läsa på lite och få ny input när man kollar upp grejer.
