fredag 20 oktober 2017

Hur hög var boräntan 2011?

Historiska bostadsräntor 


Det är lätt att tro att räntorna kommer vara låga för evigt. Och det kan de såklart vara för om något är säkert så är det att vi inget kan veta om framtiden. Och det vi kan lära oss av historien är att vi inget kan lära oss av den samma. Det kan ändå vara intressant att se hur det sett ut tidigare. Jag tror att vi alla har hört någon äldre person prata om ”när jag hade lån på 90-talet var räntan 500 %   och det var den i några dagar. Aldrig bolåneräntan dock då samtliga nya bolån var frysta under de tre aktuella dagarna. Räntan det talas om är ”marginalräntan” vilken snarast kan jämföras med vår reporänta. Detta är en helt annan tid och även om man aldrig ska säga aldrig så var omständigheterna på den tiden sådana att det knappast går att jämföra den tiden och de riskerna med dagens. Ny tid och nya risker.

Går vi lite kortare tillbaka i tiden kan vi dock se lite intressanta hopp på räntan. Jag brukar försöka komma ihåg att räntan svänger en del. Mest intressant den senaste tiden är hoppet från 1,55 % till 4,6 % på knappt två år 2010-2011. Boräntan var räntan uppe på 4,6 % i november 2011. Det är inte allt för långt tillbaka i tiden det. Och i februari 2010 var samma ränta 1,55 %. 

Många artiklar i ämnet verkar ha för avsikt att skrämma upp låntagare men det är verkligen inte vår avsikt. Tvärtom är vi övertygade om att nuvarande räntenivåer kommer bestå ytterligare en tid. Och frågan är om man som låntagare ens behöver eller bör oroa sig för höjda räntor? Räntan går upp först när inflationen får fart och det vet ju alla att få saker är så bra för låntagare som inflation. Har man bara någorlunda marginaler så man kan stå ut en kortare period med högre räntor kommer sannolikt ett ägt boende vara det mest gynnsamma att äga och bo i av flera skäl. Glöm inte att amortera bara. Amortering är det bästa sättet att hålla ner räntan.

Vi har använt Stadshypoteks räntor för de aktuella åren. Hela listan på räntor från 2008 och framåt hittar ni här: Räntor 2008-2017



Fler inlägg på ämnet;


5 kommentarer:

  1. Ibland brukar jag reflektera över det där med penningsystemet. Sett över väldigt lång tid, så är ju närmast incitamenten som uppgjorda för att ränta går emot noll. Politikerna vinner på det billiga i att låna till saker vi inte har råd med men som politikerna anser behövs för att köpa röster. Att framtida pensionärer
    bestraffas med dagens lågränteläge, vem bryr sig om det idag? Det är ju framtid generationers problem att de då är bankrutt, eller hur? En strukturellt lägre tillväxt slår emot politikernas kortspelsekonomi, därför behövs mer nytryckta pengar, som i sin tur pressar ned räntorna i jakten på någon form av avkastning alls. Mvh https://investera-pengar.blogspot.se/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag håller med dig! Det enda som gör att jag tvekar på att det skulle vara som du skriver är det faktum att de flesta politiker faktiskt inte är smarta nog att dra de slutsatser du skriver om.

      Radera
  2. Du har rätt i att man inte behöver gå så långt tillbaka i tiden för att finna klart högre räntenivåer än idag, men jag tror det är helt fel att därav dra slutsatsen att räntorna sannolikt kommer gå upp till de nivåerna närmaste åren.

    Många priser kollapsade under finanskrisen med en tillbakastuds åren efter till betydligt lägre nivåer än innan krisen. T.ex. gick WTIC olja från 147$ till 33$ på ett drygt halvår och sen tillbaka till ca 85$ under våren 2010. Det gav negativa inflationssiffror ända fram till sommaren 2009 och sen positiva siffror under 2010-2011, eftersom alla inflationssiffror bygger på jämförelser med 12 månader innan. Vi fick alltså en statistisk illusion av inflation från 2010 och framåt och i Sverige förstärktes den av SEK föll kraftigt under krisen och sen studsade tillbaka under åren därefter.

    Men om det inte fanns anledning att tro att prisstegringarna skulle fortsätta efter att priserna studsat tillbaka från kollapsen under finanskrisen, fanns det ju heller ingen anledning att tro att inflationen framöver skulle bli ett problem? Det fanns dock två läger i den frågan. I USA gjorde FED bedömningen att inflationen var tillfällig varför man inte höjde räntan där. I ECB ville Trichet visa att de tog inflationshotet på allvar och började höja. I Riksbanken utbröt en strid mellan L O Svensson och Ingves om man skulle göra som FED eller ECB. Ingves vann och Svensson valde efter det att avgå.

    FED och Svensson hade rätt. ECB, fr o m hösten 2011 under Mario Draghis ledning, och Riksbanken tvingades göra reträtt och sänka räntan till negativa nivåer då ekonomin tvärdök som en följd av den alldeles för strikta penningpolitiken. Eurokrisen gjorde ju inte saken bättre, men å andra sidan förvärrades eurokrisen i sin tur av ECBs hökaktighet.

    Trots flera år av negativa räntor av ECB och Riksbanken så vill fortfarande inte inflationen riktigt uppnå målet om 2%. Samtidigt har FED kunnat påbörja sin 'normalisering' av räntan i USA. Hade ECB och Riksbanken haft lite is i magen och väntat ut den tillfälliga inflationen hade vi sannolikt haft en bättre ekonomisk utveckling under åren 2011 och framåt, och jag tror inte vi heller behövt ha negativa räntor. Det komiska är att många av de som nu skriker högst om det vansinniga med negativa räntor i svensk press, var samma personer som tog ställning för Ingves i bråket med Svensson och hejade på Riksbankens höjningar.

    Vad lär vi oss av detta då?

    Ja, en sak är att centralbankerna lärde sig en mycket dyr läxa 2010-2011 som de sannolikt inte vill återuppleva. Det är därför de är så otroligt försiktiga med att avbryta den nuvarande politiken. Vi har också fått en högre belåning i ekonomin sedan den perioden. Det betyder att ekonomin skulle sannolikt stagnera långt innan räntan höjdes till dessa nivåer.

    Det är klokt att inte ta mer lån än att man kan klara mycket högre räntor än idag, men det betyder inte att det finns särskilt mycket anledning att tro att dessa räntenivåer kommer bli verklighet närmaste åren. Det finns en logik i att den svenska tioåringen handlas under 1% och den tyska under 0,5%.

    Mvh Mattias

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Mattias, tack för en väl genomarbetad och utförlig kommentar. Jag hoppas att jag inte skrev att jag tror på någon snabb ränteuppgång?

      Tvärtom anser jag att räntan kommer vara låg ett längre tag samt att en höjd ränta (när den kommer) inte är så farlig för bostadsägare som många verkar tro.

      Och Ingves har jag inte något vidare förtroende för. Synd att inte han avgick istället.

      Radera
  3. Utrymmet att amortera kvarstår ett tag till. Bra.

    SvaraRadera