Du ska betala grannens SMS-lån!

Ränteavdrag – vad går det till egentligen?

För några månader sedan läste vi en mycket intressant artikel på Svd. Tyvärr är den spärrad bakom en betalvägg men jag kan återge informationen som var viktig i den i detta inlägg så ni behöver inte spendera era surt förvärvade slantar på att betala för ett abonnemang hos SvD. Patricia Hedelius skriver om att ränteavdraget kostade oss skattebetalare 17 miljarder kronor 2014 (källa: KI) om året samt att denna summa kommer öka i takt med eventuellt höjda räntor. Helt korrekt beräknat såklart. Det intressanta i artikeln är dock inte totalsumman. Inte heller finner jag något större intresse i att artikeln inte tar upp ränteinkomster och skatt på dem som rimligtvis alltid bör diskuteras i den här typen av diskussioner. Nej det som gör resonemanget intressant är kvoten konsumtionslån vs bolån. 

Bolån vs konsumtionslån

Vanligtvis brukar man utmåla privatbostadsägare som de som tjänar på ränteavdraget. Från vänsterhåll lyfts ibland också frågan om att trappa ner ränteavdraget för att inte de fattiga ska behöva bekosta lyxbostäder. Tittar vi i Patricias artikel hittar vi något intressant: totalt finns det privatlån på 3.800 miljarder varav 800 miljarder är konsumtionslån använda för bilköp, båtköp, blancolån, medlemslån, SMS-lån mm. Vi pratar om 1/5-del av "skuldberget" förutsatt att uppgifterna är solida. Det finns faktiskt ingen anledning att tvivla på det. Såväl SvD som Patricia Hedenius är duktiga och seriösa aktörer i mediesverige. 

Vi har utgått från att räntan på skitlånen (kallas även konsumtionslån) är ca 4 % och att räntan på bolån är ca 1,5 %. (Vi har inte kunnat hitta några siffror på detta och om ni har mer info så får ni jättegärna lämna info om det i kommentarsfältet. Tills vidare utgår vi i alla fall från ovanstående antagande då vi tycker att det är rimliga siffror.) Den lösa änden i vår ekvation är dock hur KI kommit fram till totala kostnader på ca 17 miljarder.  Delvis kan det bero på att Konjunkturinstitutet räknar med gamla siffor (2014). Denna artikel från DN redovisar istället en total kostnad på 20 miljarder vilket stämmer lite bättre med våra beräkningar. 

• 4 % ränta på 800 miljarder ger en räntekostnad på  miljarder vilket ger en kostnad för ränteavdrag på ca 9,5 miljarder årligen.

• 1,5 % ränta på 3.000 miljarder ger en räntekostnad på 45 miljarder vilket ger en kostnad för ränteavdrag på ca 13.5 miljarder årligen.

Konsumtionslån kostar skattebetalarna 9,5 miljarder om året

Bolån kostar skattebelarna 13,5 miljarder om året

Exemplet ovan kan som sagt vara behäftat med mindre fel men vi anser att poängen är att givet att kvoterna stämmer någorlunda så kostar ränteavdraget ungefär lika mycket för samtliga bolån som för samtliga ”skitkrediter”. Detta trots att skitkrediterna endast står för 1/5-del av skulderna.

Jag å min sida anser definitivt att vi skulle få ett bättre samhälle om man lärde folk att var och en står för sina egna lånekostnader, oavsett om lånet handlar om boende eller om det handlar om att man tar ett SMS-lån och köper sprit för pengarna. Ett bättre läge att göra det i än i nuvarande lågränteläge kan jag inte heller se. Det hade påverkat tillväxt mm på grund av att folk konsumerat mindre med lånade pengar – ja. Men det hade det varit värt.

/Aktiepappa

Hur hög var boräntan 2011?

Historiska bostadsräntor 

Det är lätt att tro att räntorna kommer vara låga för evigt. Och det kan de såklart vara för om något är säkert så är det att vi inget kan veta om framtiden. Och det vi kan lära oss av historien är att vi inget kan lära oss av den samma. Det kan ändå vara intressant att se hur det sett ut tidigare. Jag tror att vi alla har hört någon äldre person prata om ”när jag hade lån på 90-talet var räntan 500 % ”   och det var den i några dagar. Aldrig bolåneräntan dock då samtliga nya bolån var frysta under de tre aktuella dagarna. Räntan det talas om är ”marginalräntan” vilken snarast kan jämföras med vår reporänta. Detta är en helt annan tid och även om man aldrig ska säga aldrig så var omständigheterna på den tiden sådana att det knappast går att jämföra den tiden och de riskerna med dagens. Ny tid och nya risker.

Går vi lite kortare tillbaka i tiden kan vi dock se lite intressanta hopp på räntan. Jag brukar försöka komma ihåg att räntan svänger en del. Mest intressant den senaste tiden är hoppet från 1,55 % till 4,6 % på knappt två år 2010-2011. Boräntan var räntan uppe på 4,6 % i november 2011. Det är inte allt för långt tillbaka i tiden det. Och i februari 2010 var samma ränta 1,55 %. 

Många artiklar i ämnet verkar ha för avsikt att skrämma upp låntagare men det är verkligen inte vår avsikt. Tvärtom är vi övertygade om att nuvarande räntenivåer kommer bestå ytterligare en tid. Och frågan är om man som låntagare ens behöver eller bör oroa sig för höjda räntor? Räntan går upp först när inflationen får fart och det vet ju alla att få saker är så bra för låntagare som inflation. Har man bara någorlunda marginaler så man kan stå ut en kortare period med högre räntor kommer sannolikt ett ägt boende vara det mest gynnsamma att äga och bo i av flera skäl. Glöm inte att amortera bara. Amortering är det bästa sättet att hålla ner räntan.

Vi har använt Stadshypoteks räntor för de aktuella åren. Hela listan på räntor från 2008 och framåt hittar ni här: Räntor 2008-2017

Fler inlägg på ämnet;

Amortera på bolånen

Placeringsstrategi

Låna inte pengar

Vad är Lendify?

Första gången jag stötte på Lendify var i ett eller ett par inlägg hos Västkustinvesteraren.   Han skrev om sitt försök med Lendify och det verkar onekligen vara en rätt så intressant investering med ca 9 % avkastning. Även bloggkollegan Sparcoachen har skrivit en del om Lendify  och då dessa båda bloggkollegor uttrycker sig i dels positiva och delvis försiktigt positiva ordalag har vi blivit lite sugna på att titta närmare på företaget som lovar mellan 3,5 och 8,2 % avkastning.  Det verkar som om Lendify har någon form av krav på deras samarbetspartners om att något inlägg per månad ska handla om just Lendify.

Hur fungerar det då? Jo det verkar ganska enkelt, man registrerar sig och för över pengar, väljer vilka olika lån man vill lägga sina pengar i och sen sköter i princip Lendify resten. Det upplägg som verkar smartast är det Autoinvestkonto som Lendify erbjuder där det fördelar de insatta pengarna på 20-40 olika lån för att uppnå god riskspridning. Här finns även möjlighet att välja om man vill återinvestera både den ränta och den amortering låntagarna betalat på dina lån per automatik.

Det finns tydligen även en kreditförlustfond som är avsedd att täcka förluster i lån som ligger i Autoinvestkonton. Här verkar det vara noga med att det bara gäller just dessa konton och om man ska investera här tror jag att just Autoinvestkontot är det man ska ha.

Normalt är vi inte intresserade av ränteinvesteringar utan insättningsgaranti men tjänsten känns faktiskt ganska intressant ändå. Drygt 8 % ränta är ju inte fy skam. Även upplägget med att man delar upp sina investerade pengar i en korg som i sin tur lånar ut till olika personer gör att det känns rätt så bra. Tittar vi på ägarna till Lendify så hittar vi en hel del riktigt tunga namn. Det är dels en doldis i Wallenbergsfären, det är ett riskkapitalbolag styrt av familjen Lundin och det är även Stadiumgrundarna Eklöf. 

Hur ställer ni som läser bloggen er till Lendify? Känner ni till det och har ni investerat i det?

Jag utgår från att vissa av de bloggare som skriver om Lendify och liknande företag har någon form av samarbete med företaget i fråga men det har inte vi. Vi har alltså inga pengar investerade i Lendify och kommer sannolikt aldrig att ha det heller. Och vi får inte ett öre betalt för att skriva detta inlägg. Vi var nyfikna och ville lyfta frågan helt enkelt.

Värt att nämnas är ju den konkurrent som finns i Trustbuddy. Trustbuddy har minst sagt haft det lite motigt  kan man säga. Trustbuddy gick sedemera i konkurs. 

Amortera på bolånen!

Har ni någon gång hört någon i er bekantskapskrets säga att ”det är ingen idé att amortera på mina bolån, jag/vi kommer aldrig kunna bli av med det här stora lånet i alla fall”?

Speciellt vanlig är denna kommentar i Stockholmsområdet, vilket får anses vara naturligt med tanke på bostadspriserna där. Detta är enligt oss ett lika felaktigt som farligt resonemang. Visst, det kan kännas omöjligt att amortera ner till exempel 4 miljoner (vilket får anses vara en någorlunda vanlig summa för en villaköpare i Stockholm där snittpriset på villor är 5,3 miljoner) men det är aldrig för sent att börja amortera. Man skulle kunna ta det resonemanget till en person med dålig ekonomi. ”nej, jag har redan så mycket räkningar och så höga konsumtionslån att jag ändå inte kan få ordning på det. Lika bra att ge upp.”

Det senare resonemanget hade antagligen ni läsare av bloggen sågat jäms med fotknölarna. Det hoppas vi att ni hade gjort i alla fall för det är ett riktigt riktigt felaktigt och dumt resonemang. Vi hävdar att amorteringsresonemanget även det är ett farligt resonemang. Det är som sagt aldrig för sent eller tidigt att börja amortera och i dagens ränteläge finns det stora möjligheter att amortera på sitt bolån. Själv har Aktiepappa skapat en bra ekonomisk plattform delvis genom att amortera hårt vid lågt ränteläge. 

Ränta-på-ränta-effekt

Det talas mycket om ”ränta på ränta”-effekten på investeringar. Man ska köpa aktier med hög utdelning och återinvestera vinsten i de aktuella aktierna eller andra aktier med liknande avkastning.

Sparabloggen.com skriver en tydlig förklaring till ”räntapå ränta”.

Utdelningsstugan har också ett mycket bra inlägg om ”räntapå ränta”. Här kallar han begreppet för snöboll men det är ju samma sak fastandra ord.

Aktiefeed skriver om ”ränta på ränta”.

Kaizenliv har även han ett inlägg i frågan.

Som ovanstående bloggare redovisar är detta begrepp en solklar vinnare men man ska inte glömma att ”ränta på ränta” fungerar även omvänt. Om man amorterar så att det blir mindre kapital att betala ränta på och då kan man amortera mer. Vilket ger ett lägre kapitalbelopp att betala ränta på vid nästa tillfälle. Snöbollen är i rullning.

Investera istället för att amortera?

Självklart inser vi att det rent matematiskt kan vara en bra idé att investera i en aktie med 5 % årlig utdelning istället för att amortera på ett lån med en ränta på 1,5 %. I detta läge kommer risk och tidshorisont in. Om man tänker sig att man struntar i att amortera och istället köper en aktie med 5 % årlig avkastning. Därefter höjer Fed och sedermera Riksbanken räntorna vilket får börsen att backa med ett antal procent samtidigt som räntorna på bolån stiger. Rätt som det är sitter man med ett bolån med 6 % ränta och en aktie som gått ner med ett antal procent, vilket gör att det blir en dålig affär att sälja dem för att amortera på det numera dyra bolånet. Om det dessutom blir en utdelningssänkning i aktien man köpt är förlusten dubbel. Amortering är en sparande form som garanterat ger lägre kostnader framöver, vilket gör det till en i princip riskfri investering. Och med sitt boende ska man hålla risker på ett minimum.

Därför förordar vi amortering på såväl bolån som på eventuellt andra lån. Om man först amorterar bort hela eller stora delar av lånet kommer man snart ha mer pengar att investera på börsen och kan få positiv utveckling och avkastning på.

Fakta i ämnet:

Snittpris på en villa i Sverige November 2016; 2.866.000kr.

Snittpris i Storstockholm November 2016; 5.335.000 kr.

Räntetabell boräntor Handelsbanken (notera gärna räntenivåni december 2011 som då låg på 4,89 %) 

Placeringsstrategi

Det är viktigt med en strategi när det kommer till såväl sparande som till handel på börsen. Aktiepappas strategi har skiftat lite genom åren. För ett antal år sedan var strategin att köpa utdelare och återinvestera all utdelning. Ett vinnande koncept såklart och trots att strategin avbröts, eller i alla fall bromsades lite vid husköp för några år sedan så lever den kvar än idag men den har fått dela med sig lite till andra strategier. Ingen av dem är så strikta som man ser hos vissa ingenjörer med aktieintresse utan Aktiepappa är en fri individ som självklart freestylar ibland.

Strategi hus:

Vid husköp för drygt 10 år sedan ändrades börsstrategin till att bli en husstrategi. Eller kanske skall vi kalla det amorteringsstrategi. Efter att huset var köpt och de initiala renoveringarna avklarade rasade räntan neråt och bottnade på knappt 1,5 % och Aktiepappa såg chansen att bli skuldfri. Alla investeringar i aktier frystes och en mycket aggressiv amorteringsplan inleddes. Först skruvades det upp till en amortering på 6.000 kr per månad. Sen 9.000 kr och till slut 12.000 kr per månad. 12.000 kr i månaden är inte så mycket pengar på ett fastighetslån kan tyckas men känslan att varje kvartal beta av 36.000 kr var härlig och samtidigt såg man hur räntebeloppet faktiskt var lägre för varje avi banken skickade ut (ja på den tiden fick man avier med snigelposten) vilket triggade till att fortsätta amortera. Dessutom var detta i tider då det fortfarande gick att hitta ett snyggt hus i en bra del av Göteborg för under 2 miljoner vilket fick till följd att skuldfri-målet faktiskt kändes som möjligt att uppnå.

Tanken med husstrategin var att den dag räntan steg skulle amorteringen strypas och samma månadsutgift skulle kunna behållas. Detta lyckades också väl för när räntan höjdes så var lånet så pass mycket lägre pga den hårda amorteringen att det inte blev någon högre månads/kvartalsutgift förrän räntan gått upp med förhållandevis många punkter.

För er som glömt det så var boräntan nere och bottnade hösten 2010 för att så sent som i december 2011 vara snubblande nära 5 %. Här kan ni se räntan för perioden 2008-2016.

Strategi Utdelning:

Strategi utdelning startade för längesedan med framförallt Svolder. Detta var på den tiden då Svolder delade ut 6-7% och för all utdelning köptes nya Svolder dagen eller veckan efter utdelning då aktien tappat och kändes billig. Detta ledde till många fina inköp och ett nästan magiskt lågt GAV i aktien på 52 kronor men det ledde också till en obalans i portföljen. 2016 har varit ett av de bästa åren någonsin för såväl Aktiepappa som för Svolder så i år har obalansen tjänat som motor i portföljen men ingen vet vad framtiden bär med sig och nu läggs en hel del energi på att sprida riskerna och jämna ut portföljen. De långsiktiga köpen görs företrädesvis i HM, Kinnevik, Holmen och Industrivärden. Tråkiga aktier jag vet men de är stabila och de kryddas med lite roligare innehav i den kortsiktiga portföljen nedan.

Utdelarna fylls på när det känns som köpläge. Bland annat var Brexit ett sådant och mer info går att hitta här om det.

Strategi kortsiktiga köp:

I denna avdelning kompenseras ovanstående tråkighet med lite större risk och svängningar. Bland annat har Aktiepappa gått i och ur företaget Videoburst under augusti/september med mycket lyckat resultat. Svängningarna i bolaget är både stora och relativt förutsägbara.

I denna strategi handlas helt enkelt företag som tappat omotiverat på börsen och här handlar det inte så mycket om en ekonomisk bedömning som om en psykologisk bedömning. En aktie som av en eller annan anledning tappar ett gäng procent en dag har en tendens att studsa upp någon procent dagen efter. Ibland kan detta såklart bli helt fel och därför gäller det att hitta en aktie som tappar omotiverat och som man dessutom kan sitta med ett tag. Det kan även vara så att det går att skönja ett tydligt mönster i såväl kurvan som liggande köp- och säljordrar att man enkelt ser en möjlighet att kliva in. Är aktien billig och om det är bra omsättning i aktien krävs inga stora svängar för att möjlighet till 5-10% uppsida.

Tack vare denna strategi har till exempel Ratos hamnat i den kortsiktiga portföljen men Ratos med sin fina utdelning kan faktiskt få bli långsiktig om omständigheterna ändras. Under Augusti/september har affärer bland annat gjorts i JM, Alfalaval, Seamless Distribution, Videoburst, SEB, Clas Ohlson. Alla affärer har hamnat mellan 2 % och 27 % i vinst och inga förluster har tagits ännu utan då har jag avvaktat och snittat ner mig. Sitter bland annat kvar i Seamless med några tusen minus efter att ha köpt och sålt några gånger. Samma gäller med Videoburst där jag i princip konstant har köp- och säljorder. Den aktien svänger verkligen härligt.  24 % bara i tisdags!

Det är oftast lite mindre belopp som handlas med denna strategi jämfört med den långsiktiga. Den långsiktiga portföljen har aktier till ett värde av ca 800 000 kr medan den kortsiktiga innehåller aktier för ca 300 000 kr.