Industrivärden

Investmentbolaget Industrivärden bildades år 1944 av Handelsbanken

Tanken bakom bildningen var att samla aktieinnehaven som banken erhöll och dela ut de till bankens aktieägare efter 1930-talets börskraschen. Det blev en framgångsrik kapitalförvaltningsverksamhet och Industrivärden skapade långsiktigt aktieägarvärde till låg risk och kostnad.

Med tiden har aktieägarna ökat genom ett stort antal allmänna och privata pensionsförvaltare, stiftelser, andra långsiktiga investerare samt ett stort antal småsparare. Tack vare ett lagförslag som skulle begränsa värdepappersinnehav för banker uppstod investmentbolag i Sverige. SEB eller Stockholms Enskilda Bank la vid den tiden sina innehav i Providentia och Investor medan Handelsbanken placerade sina i just Industrivärden. Av de ursprungliga innehaven är Ericsson ett som än i dag finns kvar i industrivärdens portfölj. Under 1950-talet tillkom stora aktieposter i Industrivärden i bolag som SCA, Handelsbanken samt AGA som dock såldes 1999. John Mattson, Gullfiber och Olsson & Rosenlund blev en del av fastighet- och byggsektorn som byggdes upp under 60- och 70-talet, denna koncentrerades under 1980-talet till Skanska. Vid krisen som uppstod under 1990-talet gjorde Industrivärden fina förtjänster genom att köpa i några helägda mindre bolag som sedan avyttrades. Stålföretagen SSAB och Sandvik tog vid den här tiden plats bland innehaven och man sålde av fastighetsinnehaven.

Fram till 2005 har Industrivärden haft ett par helägda bolag men valde då att ändra sin strategi och börsnoterade sitt sista helägda bolag Intutrade och innehaven har sedan dess varit enbart aktier i börsnoterade bolag. Investeringsfilosofin har historiskt sett varit konservativ där bolaget eftersträvat en låg belåning i sina investeringar. Filosofin frångicks 2006-2007 då bolaget valde att låna pengar till en stor ägarposition i AB Volvo. Riskkapitalisten Christer Gardell hotade med sin stora mängd aktier Handelsbankens ägarposition. Industrivärden drabbades hårt under hösten 2007 på grund av att bolagets aktieinnehav hade kraftiga nedgångar i pris samt den tunga lånebördan för Volvoinnehavet gjorde sig påmint. En nyemission av SSAB kvarstod och det resulterade i en ytterligare ökad skuldsättning och hösten 2008 uppgick den till mer än 30% av aktieinnehavets värde samtidigt som substansvärdet föll kraftigt. I dag är skuldsättningsgraden ca 11 % Och substansvärdet 215 kr.

Industrivärden är med sina 29,7% största ägare i ett av börsens just nu mest intressanta företag; SCA. Industrivärden är för tillfället ett av relativt få investmentbolag på Stockholmsbörsen som faktiskt handlas substansrabatt/investmentrabatt. Det senaste året har intresset för investmentbolag gjort att kurserna för såväl Öresund, Creades, Latour, Lundbergföretagen, Melker Schörling och Svolder rusat mer än deras underliggande innehav och de handlas nu med det man kallar premie.

Industrivärden innehav

Handelsbanken 23%
Sandvik 19%
SCA 19%
Volvo 18%
ICA gruppen 6%
Skanska 6%
Ericsson 5%
SSAB 4%

Bransch: Finans & fastighet
VD: Helena Stjernholm
Börsvärde: 89,2 MDSEK
Antal aktier: 435,2 milj
Aktiekurs: 194,70 kr
Antal ägare hos Avanza: 20 360 st
Direktavkastning: 2,51 %
P/E-tal: Använd inte p/e-tal på investmentbolag! (För den som ändå är nyfiken är p/e 5,53)

Sammandrag från Industrivärdens stämma 2017.
Kanske är ni även intresserade av:
SCA
Investmentbolag
Investor
Investmentrabatt

Ny vecka med ny aktieraket

Söndag igen och det är dags att sammanfatta veckan som gått. Även om det inte blivit lika mycket jobb som för Vill ha allt så kan veckan ändå summeras med en del jobb.

På börsen har ett nytt företag dragit iväg något alldeles förfärligt. Seamless distribution skickade ut en pressrelease beträffande samarbete med Master card vilket fick kursen att dra norrut. 40 % på en dag är inte dåligt! Som investerare blir jag faktiskt lite stolt då jag egentligen bara har två förhoppningsbolag i portföljen och den senaste månaden har både Seamless och Videoburst haft raketliknande uppgångar.

I samband med uppgången i Seamless sålde jag av 50 % av innehavet och klev istället in i stbila Holmen och Industrivärden. Två köp som visade sig extremt lyckosamma då Holmen på de fyra dagarna efter köpet stigit med 14 kr. Samma siffra för Industrivärden är 9 kr upp. En bra vecka helt enkelt.

Och detta har behövts då HM agerat sänke, inte bara på börsen generellt utan även i Aktiepappas portfölj.

Aktieflickvännen har fyllt på i Swedbank efter att de handlas utan utdelning.

Köper på dippen

Både gårdagen och dagen har varit något av

en katastrof för vår portfölj och det enda rätta då är ju att snitta ner sig tänker jag. Igår satt jag på konferens hela dagen och jag passade på att smyga lite med mobilen och köpa

100 Industrivärden för 185,80 kr

100 Resurs holding för 53.65 kr

Båda bolagen är sådana där jag länge velat öka mitt innehav men de har känts för dyra, speciellt Industrivärden. Industrivärden är redan upp 2 kr så det känns bra.

Idag kom nästa dipp, denna gång i Holmen som handlas utan utdelning. Utdelningen är 12 kr/aktie men de tappar 17 kr på börsen. Därför köpte jag

50 st Holmen för 335,60 kr

Holmens utdelning kommer inte förrän nästa vecka så det blev till att flytta in 10 000 kr från lönekontot till ISK:n för att ha råd. Det är alltid skönt att flytta pengar åt det hållet. Att flytta från depåerna till lönekontot däremot. Det går inte!!

Privata affärer skrev om Resurs Holding 6 mars.

Fonder vs Aktier

Fonder är en populär sparform och en väldigt bra sådan under vissa förhållanden och för vissa personer. Jag minns en extremt bra och pedagogisk graf som Swedbank (eller vad de hette på den tiden, Föreningssparbanken kanske?) hade för ett antal år sedan. Den innebar att om man bara köpte kontinuerligt så var det nästan bara bra att börsen backade för om man bara fortsatte att köpa så fick man ju fler andelar för sina sparpengar och sen när det vände hade man snittat ner sig och man behövde inte ens komma upp till de ursprungliga nivåerna för att ligga på plus. Detta resonemang är snubblande likt det som förs av så kallade värdeinvesterare och utdelningsinvesterare. Dessutom återinvesterar väl alla fonder utdelningen alternativt betalar ut dem så att man själv kan återinvestera dem. Eller? Här får ni gärna rätta mig om jag har fel men jag kan inte tänka mig några andra alternativ.

Så för vem är fonder bra? Det första som kommer till mig att svara är BANKEN! Men självklart kan fonder vara en mycket bra sparform för spararna också. Den som sparar och inte vill låta pengarna ätas upp av inflationen, jo vi har faktiskt inflation i Sverige trots att man kanske inte tror det. I dagsläget bedömer riksbanken inflationen till1,4 %. Den stora vinsten med fonder är att man behöver ha några särskilda kunskaper om aktier eller ekonomi utan man betalar en avgift för att banken skall sköta detta åt en. Avgiften varierar mycket och den skall betalas oavsett om aktierna i fonden går upp eller ner. Extra irriterande blir detta de år när aktierna mot förmodan går ner.

Det finns även fördelar i att det går att teckna fonder på helt andra marknader än dem där det går att köpa aktier. Tex Afrika delar av asien och råvaror mm men det har jag lämnat där hän i jämförelsen.

Finns det då några alternativ till fonder?

Jag det gör det såklart. Det gör det nästan alltid som alla vet. Ett alternativ är ju att man köper aktier i ett investmentbolag istället. Det går enkelt att köpa små mängder aktier i dagens läge. Värre var det förr när storbanken var enda sättet att handla aktier på och de tog saftiga courtage vid handel. Vi kan tacka Avanza och Nordnet för att de skapat en bättre vardag för alla oss aktieintresserade. Om man tänker sig att man köper aktier i ett investmentbolag istället så kostar även detta en avgift i form av att personalen på företagat får betalt mm så avgifter kommer man aldrig ifrån helt. Ingen jobbar ju gratis.

Aktieflickvännen fick fungera exempel. I början av 2013 blev aktieflickvännen rekommenderad av sin dåvarande bankman på storbanken att börja pensionsspara på ett ISK, vilket hon gjorde.

Femhundra kronor per månad fördelat i två olika fonder, SEB Strategi Balanserad-Lux och SEB Strategi Möjlighet-Lux. Sparandet har fortlöpt i tre år och sju månader. De här har lämnats lite för sig själva utan större bevakning.

Nu till den stora frågan, hur ser värdeökningen ut?!

SEB Strategi Balanserad-Lux +6,32% (förvaltningskostnad 1,25 %)

SEB Strategi Möjlighet-Lux +9,23% (förvaltningskostnad 1,35 %)

Avanza Zero +26,7 %

Nog för att de i alla fall ligger på plus känns det ändå som att det finns bättre alternativ som ger bättre avkastning än så här.

Hade man instället köpt ett Investmentbolag enligt nedan hade man haft en utveckling på:

Kinnevik – 2,1 %

Svolder +138 %

Investor +61 %

Industrivärden +33,5 %

Öresund +137,7 %

Ratos +17,8 %

Till ovanstående investmentbolag tillkommer  dessutom årlig utdelning om minst 3 % . Det är med andra ord svårt att hitta ett investmentbolag som gått sämre än de valda fonderna. Och om man skall välja en fond så är en indexfond med låg avgift att föredra. Och ja, det finns såklart fonder som gått som tåget under samma period med trenden är ändå hyfsat tydlig i min värld.

Sommar och sol och heta investeringar

Sommaren började fint då det trillade in en del pengar från en delägd privat fastighet som Aktiepappa ägde sedan tidigare. En del gick till att beta av de sista lånen på befintlig bostad men en del hamnade såklart på Avanza och ISK:n där. Det kliade i fingrarna rejält för även om fastighetsmarknaden gått fint de sista åren så vill man ju att pengarna skall fortsätta växa.

Då kom Brexit och om jag varit 14 år skulle jag gjort en ”<3” efter Brexit. Jag har hört om att vissa inte handlar aktier på sommaren mm men det är inget som jag ens tänkt en tanke på. Varken nu eller tidigare. Dyker det upp ett köpläge så är det ju klokt att köpa och om det dyker upp ett säljläge så är det klokt att sälja. Enkelt. Sen är det endast framtiden som kan utvisa om det var klokt eller inte men det vill man helst inte kännas vid när man gör analysen.

Tillbaka till Juni: Veckorna innan Brexit var det skakigt på börsen och det var några dagar där det rasade rejält på Stockholmsbörsen. Det talades om ras på allt mellan 5 och 20 % om England valde att lämna EU. De nya pengarna investerades i bland annat HM och SEB och någon av dagarna hamnade nog så mycket som 100 000 på börsen på en och samma dag. Lite för mycket för min strategi och smak egentligen men så blev det i alla fall. Resonemanget från min sida var att om det inte blir Brexit så kommer börsen rusa och om det blir Brexit så snittar jag ner mig och sitter på långsiktiga aktier till riktigt bra inköpsvärden. Sen kom midsommar och Brexit var ett faktum. Efter att ha firat midsommar och diskuterat investeringsstrategier med en riktigt het liten flicka hela helgen så blev det äntligen måndag och i princip alla aktier på hela Stockholmsbörsen fullständigt skrek: KÖP MIG!

Det blev köp i såväl HM för 238 kr och 248 kr, Kinnevik för 195 kr, Ica för 270 kr och Industrivärden för 129 kr. Alla har gått som tåget och detta i kombination med att det oproportionerligt stora innehavet i Svolder även det tuggat på som om det inte finns någon hejd så har sommaren 2016 varit den bästa aktiesommaren någonsin. Vi lyfter på hatten och tackar våra brittiska vänner för att de skapade dessa fina köplägen och sjunger med i klassiska ”rule britannia”.

I rena pengar kan vi konstatera att portföljen ökat i värde med 100.041 kr sen 15 juli. Då är alla nya insättningar borträknade. Courtage på drygt 1.000 kr borde egentligen räknas av men då hamnar vi under den magiska gränsen 100.000 kr så jag särredovisar de pegarna.

A-aktier/B-aktier

Då det den senaste tiden talats en hel del om hur småsparare inte förstår och att de/vi gör fel när vi köper aktier vill aktiepappa i sann ”pappa-anda” klargöra begreppen.

A-aktien är i de allra flesta fall en röststark aktie som man köper för att få kontroll över bolaget. Det är oftast mindre omsättning i A-aktien och därför rekommenderar de allra flesta att man hellre köper B-aktier. Ju fler aktier det finns desto fler köper och säljer den och därmed blir det lättare att sälja aktien den dag man vill komma ur bolaget. Grundregeln är alltså att alltid köpa B-aktier. Vissa företag har inga B-aktier och vissa har C-aktier. En enkel tumregel är alltså att alltid köpa B-aktier men att kolla om det är någon av aktierna i bolaget man tänkt köpa i som har mer eller mindre antal aktier och omsättning. Det går alltid att hitta denna information. Google vet som vanligt vilka aktier som omsätts mest i respektive bolag.

De undantag som kommer till mig direkt är bankaktierna:

Swedbank – här finns bara A-aktier - handla med A-aktien

SEB - här finns A- eller C-aktier - handla med A-aktien

Handelsbanken – A-aktien är mer omsatt- handla med A-aktien

samt investmentbolaget:

Industrivärden – A-akten är mer omsatt - handla med A-aktien

För att kommentera vissa bloggares kategoriska fördummande uttalanden om småspararna som grupp vill jag poängtera att det som händer i Svolder, där A-aktien stigit oförklarligt mycket, inte behöver bero på okunskap eller dumhet vilket vissa anser. Det kan såklart bero på okunskap men det kan finnas andra anledningar till kursrusningar. Speciellt i A-aktier i mindre bolag utan majoritetsägare och det borde ett proffs som Hemberg i alla fall kommentera i sin blogg anser jag.

Istället för att ställa frågorna om A-aktier till Kull/Hemberg (som de rekommenderar) så rekommenderar jag alla att ställa dem till någon med en aning mer respekt för det kunnande som finns hos småspararna istället.