Skönt att utsugaren Leif Östling lämnar sina uppdrag. Hoppas han lämnar landet!

Ingen har nog missat diskussionen och drevet som gått mot Svenskt näringslivs ordförande Leif Östling. Leif betalar mellan 20 och 30 miljoner i skatt i Sverige men han har tydligen ett bolag registrerat på Malta där han tagit in inkomster från andra delar av världen istället för att ta in dem i Sverige. I en intervju säger Leif att han betalar 20-30 miljoner i skatt och "vad fan får jag för det?" Okej, det är ett lite provokativt och plumpt uttalande men jag tycker verkligen att Leif har bidragit mer än han behöver till det svenska samhället. Jag vill likt bloggkollegan Miljonär innan 30 likställa Leifs skatteplanering med den svensk som köper sprit på taxfree för att det är lägre skatt.

Hela historien fick mig i alla fall att tänka på den där historien om svensk fördelningspolitik som jag tror att Moderaterna satte ihop för ett antal år sedan. Så här ser det svenska skattesystemet ut och det är ganska skrämmande men än mer skrämmande blir det när vi jagar personer som Leif från sina arbeten och eventuellt även ut ur landet för att vissa i vänstersverige anser att han bidrar för lite. 20-30 miljoner per år är alltså inte tillräckligt?

Historien då? Jo här kommer den:

10 glada personer går ut för att äta middag tillsammans. Notan blir 1000 kr. Notan delas på samma sätt som skatt betalas i Sverige:

• De första fyra (de fattigaste) betalar ingenting
• Den 5:e betalar 10 kr
• Den 6:e betalar 30 kr
• Den 7:e 70 kr
• Den 8:e 120 kr
• Den 9:e 180 kr
• Den 10:e personen (den rikaste) betalar 590 kr

De 10 personerna äter middag på restaurangen varje dag och är nöjda med uppgörelsen om 1000 kr. En dag säger restaurangägaren:

- Ni är trogna kunder så jag lämnar 200 kr rabatt på era middagar i fortsättningen.

En middag för 10 personer kostar nu endast 800 kr och det är nu det händer grejer. Man vill fortfarande betala middagen såsom skatter betalas.

De första 4 påverkas inte. De får fortsätta äta gratis. Men hur ska de andra 6 göra? Hur ska de dela upp rabatten på 200 kr så att alla får sin del? De inser att 200 kr delat med 6 blir 33,33 kr. Drar de bort beloppet från varje persons andel får den 5:e och 6:e personen betalt för att äta.

Restaurangägaren föreslår att i rättvisans namn är det bättre att reducera varje persons nota proportionellt. Han räknar ut de belopp varje person skall betala. Resultatet blir att även den 5:e personen får äta gratis. Den 6:e får betala 20 kr, den 7:e betalar 50 kr, den 8:e 90 kr, den 9:e 120 kr och den 10:e personen betalar 520 kr istället för tidigare 590 kr.

Alla får ett lägre pris än tidigare och nu får 5 personer äta gratis. Utanför restaurangen börjar de jämföra vad de sparat...

- Jag sparar bara en tia av rabattens 200 kr, börjar den 6:e personen. Han pekar på den 10:e och säger:

- Men han sparar 70 kr!

- Precis, jag tjänar bara en tia och det är orättvist att han får sju gånger så mycket som jag, säger den 5:e personen.

- Det är sant! Varför ska han få 70 kr tillbaka när jag bara får 20?

- De rika ska alltid ha det lite bättre, gormar den 7:e personen.

- Vänta ett tag! Skriker de 4 första som äter gratis varje dag.

- Vi får ingenting. Det här systemet utnyttjar de fattiga!

De 9 personerna skäller som hundar på den 10:e och kallar honom för allt möjligt och anklagar honom för att suga blodet ur de fattiga.

Nästa kväll kommer inte den 10:e personen till middagen. Skönt tycker de andra 9 och sätter sig ner för att äta. När notan sedan landar på bordet upptäcker de något väldigt märkligt:

Det fattas 520 kronor.

Gör verkligen fastighetsbolagen vinst?

Som de flesta vet måste noterade fastighetsbolag värdera sina fastigheter och ta upp värdeförändring av sina fastigheter i årsredovisningen. Själv har vi till stor del valt att inte investera i fastighetsbolag då vi redan sitter ganska hårt exponerade mot fastighetsmarknaden via direktägande i fastigheter. I onoterade bolag behöver man inte ta upp orealiserade värdeförändringar i resultaträkningen vilket jag tycker är bra. Då behöver man dels inte betala skatt på pengar som inte finns och dessutom blir inte bokslutet missvisande.

Risker i fastighetsbolag

Jag har roat mig med att titta på årsredovisningen för Wallenstam och denna årsredovisning har fått stå modell för detta inlägg. Det finns kanske bättre exempel och vi välkomnar era kommentarer om ni har input i ämnet. Tills vidare använder vi som sagt Wallenstams årsredovisning för 2016.

Hyresintäkter:                             1.600.000.000

Driftkostnader:                             -434.000.000

Orealiserad värdeförändring       3.470.000.000

Resultat före skatt                       4.198.000.000

Skatt                                              -850.000.000

Resultat                                        3.348.000.000

Risk nr 1

Enkelt beräknat kan man säga att utan den där posten ”orealiserad värdeförändring” hade Wallenstam redovisat ett minusresultat. Det är inte hela sanningen för då hade inte skatten blivit så hög som den är men ni kan ändå se vilken stor skillnad denna fiktiva post i årsredovisningen skapar. 

Vi kan tänka oss att fastighetsmarknaden viker och vi ser en nedgång motsvarande den uppgång i värden som vi såg 2016. Det skulle innebära att resultatet skulle visa sig vara 3.470.000.000 kr lägre för Wallenstam trots att verksamheten i övrigt rullar på precis lika bra som den gjort tidigare. Och ännu värre om värdet på fastigheterna skulle går ner ett år. Då hade det sett riktigt illa ut. För att inte tala om hur illa det skulle bli om/när räntan går upp samtidigt som värdet på fastigheterna går ner. Då kommer vinsterna försvinna ganska snabbt vilket sannolikt kommer påverka kurserna för fastighetsbolagen.

Jag menar om vi nu ser att marknaden värderar ett bolag som tex Castellum som trots att de lämnar en riktigt bra rapport i veckan knappt går upp. På en månad har Castellum tappat 7,7 %. Tänk då hur kursen kommer se ut om ovanstående scenario inträffar.  

Risk nr 2

Om vi tittar vidare på senaste veckans rapporter om bostadspriser så ser vi en nedgång med 1 % på bostadspriserna i Riket, Centrala Stockholm, Stor-Stockholm och Centrala Göteborg medan Stor-Göteborg och Malmö ligger oförändrat. Okej att det handlar om statistik för en svag sommarmånad med förhållandevis låg omsättning men det går inte att bara skaka av sig ett trendbrott hur enkelt som helst heller.  

Nu gäller denna statistik privatägda bostäder vilket gör att det blir lite äpplen och päron i det hela men i längden följer de ändå varandra någorlunda.

Risk nr 3

Nästa del i risken är den utredning som Magdalena Andersson & company jobbar med för tillfället som går under benämningen ”paketeringsutredningen”. Den är just nu ute på remiss och nuvarande förslag innebär att man får betala lagfartskostnad även om man köper fastigheter i bolagsform. Det är en rimlig regel som finns i andra länder. Men tro inte att Magdalena och hennes crew från  bland annat Miljöpartiet nöjer sig där. Nej, de vill gå ett steg längre och tvinga den som köper en fastighet att först skatta fram pengarna som de köper för i bolaget. Man ska alltså betala en fiktiv skatt innan man köper. Självklart kommer detta förslag ha en prishämmande effekt på fastighetspriserna då köparna kommer tvingas betala skatt på pengarna innan de köper. Om det här förslaget går igenom kommer det i sin tur aktivera den risk vi nyss skrev om ovan. 

Risk nr 4

Den sista men inte minsta risken vi ser på fastighetsmarknaden just nu är det förslag till begränsning i avdrag för räntor för bolag som regeringen jobbar med parallellt med allt detta. Nuvarande förslag innebär att man endast ska få dra av räntor i förhållande till omsättningen. Inga belopp är i dagsläget kommunicerade men man tror på ca 30 % och detta skulle slå hårt mot fastighetsbolag. Det talas om att detta dessutom skall bli en schablonavdrag som alla företag får göra vilket i sin tur skulle straffa högt belånade fastigheter mest men alla fastighetsbolag skulle få högre skatt medan obelånade företag skulle gynnas genom att de får göra avdrag för kostnader de inte ens betalat. Helt idiotiskt kan man tycka men den här typen av regler finns redan i flera Europeiska länder och EU driver på denna utveckling vilket får oss att tro att den kommer bli verklighet. 

Sammanfattningsvis ser vi alltså fyra överhängande risker med fastighetsbolag och i dagsläget avstår vi vidare investeringar i noterade fastighetsbolag. Aktieflickvännens köp i Castellum det senaste får ses som ett olycksfall i arbetet.

1. Nuvarande vinster är missvisande pga orealiserade värdeförändringar
2. Stundande prisnedgång
3. Politisk risk nr 1; Paketeringsutredningen
4. Politisk risk nr 2; Ränteavdragsförändring

Hur gör ni med fastighetsinvesteringar?

Storpolitiken fortsätter att påverka våra investeringar

Vi är många som äger aktier i H&M och hoppas på en svagare dollar för att företaget, som köper in i dollar, skall tjäna mer pengar och då blir det Hillary Clinton vi skall hoppas på i amerikanska valet i november. (Det kan även finnas andra orsaker till att vi skall hoppas på en demokratisk seger i presidentvalet ”over there”). SEB spekulerar idag i att en Trump-seger kommer leda till starkare dollar.  

Detta får mig, som tror på Hillary som segrare, att hoppas på några fina resultat för Trump i valundersökningarna så att europabörserna får skrämselhicka vilket kommer ge fina köplägen i tex H&M. Sen när Hillary segrar kommer lyftet!  

Eller så blir det inte alls som man tänkt sig. Både börsen och politiker har en tendens att göra just tvärtemot det som i alla fall jag tycker är det mest logiska. Undrar vad som till exempel händer om Hillary blir sjuk på riktigt ett par veckor innan valet. Då hinner inte Demokraterna plocka fram en ny kandidat vilket sannolikt kommer ge en Republikansk valseger. Hillary såg inte särskilt frisk ut på de här bilderna.  Det kan bli en spännande höst.

Efter Brexit kommer Trump

Det extremt fina köpläge som uppstod i och med Brexit i slutet av juni 2016 riskerar att upprepas i november 2016. Riskerar och riskerar förresten, det är roligare att se risker som en möjlighet. Vi säger att det kommer finnas en CHANS till upprepning. Vid varje undersökning som visar att Trump kan tänkas bli USA:s nästa president kommer europeiska börser sannolikt få skrämselhicka och rasa vilket skapar köpläge för oss investerare som vill sätta in mer kapital på börsen.

I grunden finns det en del likheter i de underliggande faktorerna till såväl Brexit som Trump. Deras grund är människors oro för invandring/utvandring. Britterna hade tröttnat på att andra EU-länders invånare ”invaderade” England och Trump vinner sympatier för att han ska bygga mur mot Mexico mm. Aktiepappa är synnerligen trött på politiker oavsett om de heter Gudrun Schyman, Jimmie Åkesson, Stefan Löfven eller Donald Trump. Politik har slutat intressera på grund av att politikerna verkar mer intresserade av att gynna sig själva än sina väljare och landet de företräder.

Här handlar det istället om Darwinism eller om man hellre vill Marinkårens ”adapt and overcome” (läs tjäna bra pengar och leva ett fritt liv utifrån de givna förutsättningarna).

Åter till Europas just nu mest hatade man Donald. Blir han vald till president kommer Europeiska börser sannolikt falla en del i november. Med tanke på USA:s demografi är detta högst osannolikt dock. En stat som New Mexico har till exempel fler invånare av mexikanskt ursprung än kaukasier och man får väl anta att extremt få väljare från minoritetsgrupperna (som utgör drygt 30 % av USA:S befolkning) kommer välja en röstsedel med Donald på? När vi talar investeringar och pengar gäller det dock att utnyttja tillfället och vid varje indikation på en republikansk valseger så kommer det sannolikt fina köplägen. Aktiepappa har idag en rejäl summa avsatt för att kunna utnyttja dessa köplägen.

Och när Hillary Clinton vinner och USA får två rutinerade politiker på köpet av en så kommer kurserna sannolikt öka lite. Det finns många möjligheter att hösten kommer bli en bra börshöst!