Du ska betala grannens SMS-lån!

Ränteavdrag – vad går det till egentligen?

För några månader sedan läste vi en mycket intressant artikel på Svd. Tyvärr är den spärrad bakom en betalvägg men jag kan återge informationen som var viktig i den i detta inlägg så ni behöver inte spendera era surt förvärvade slantar på att betala för ett abonnemang hos SvD. Patricia Hedelius skriver om att ränteavdraget kostade oss skattebetalare 17 miljarder kronor 2014 (källa: KI) om året samt att denna summa kommer öka i takt med eventuellt höjda räntor. Helt korrekt beräknat såklart. Det intressanta i artikeln är dock inte totalsumman. Inte heller finner jag något större intresse i att artikeln inte tar upp ränteinkomster och skatt på dem som rimligtvis alltid bör diskuteras i den här typen av diskussioner. Nej det som gör resonemanget intressant är kvoten konsumtionslån vs bolån. 

Bolån vs konsumtionslån

Vanligtvis brukar man utmåla privatbostadsägare som de som tjänar på ränteavdraget. Från vänsterhåll lyfts ibland också frågan om att trappa ner ränteavdraget för att inte de fattiga ska behöva bekosta lyxbostäder. Tittar vi i Patricias artikel hittar vi något intressant: totalt finns det privatlån på 3.800 miljarder varav 800 miljarder är konsumtionslån använda för bilköp, båtköp, blancolån, medlemslån, SMS-lån mm. Vi pratar om 1/5-del av "skuldberget" förutsatt att uppgifterna är solida. Det finns faktiskt ingen anledning att tvivla på det. Såväl SvD som Patricia Hedenius är duktiga och seriösa aktörer i mediesverige. 

Vi har utgått från att räntan på skitlånen (kallas även konsumtionslån) är ca 4 % och att räntan på bolån är ca 1,5 %. (Vi har inte kunnat hitta några siffror på detta och om ni har mer info så får ni jättegärna lämna info om det i kommentarsfältet. Tills vidare utgår vi i alla fall från ovanstående antagande då vi tycker att det är rimliga siffror.) Den lösa änden i vår ekvation är dock hur KI kommit fram till totala kostnader på ca 17 miljarder.  Delvis kan det bero på att Konjunkturinstitutet räknar med gamla siffor (2014). Denna artikel från DN redovisar istället en total kostnad på 20 miljarder vilket stämmer lite bättre med våra beräkningar. 

• 4 % ränta på 800 miljarder ger en räntekostnad på  miljarder vilket ger en kostnad för ränteavdrag på ca 9,5 miljarder årligen.

• 1,5 % ränta på 3.000 miljarder ger en räntekostnad på 45 miljarder vilket ger en kostnad för ränteavdrag på ca 13.5 miljarder årligen.

Konsumtionslån kostar skattebetalarna 9,5 miljarder om året

Bolån kostar skattebelarna 13,5 miljarder om året

Exemplet ovan kan som sagt vara behäftat med mindre fel men vi anser att poängen är att givet att kvoterna stämmer någorlunda så kostar ränteavdraget ungefär lika mycket för samtliga bolån som för samtliga ”skitkrediter”. Detta trots att skitkrediterna endast står för 1/5-del av skulderna.

Jag å min sida anser definitivt att vi skulle få ett bättre samhälle om man lärde folk att var och en står för sina egna lånekostnader, oavsett om lånet handlar om boende eller om det handlar om att man tar ett SMS-lån och köper sprit för pengarna. Ett bättre läge att göra det i än i nuvarande lågränteläge kan jag inte heller se. Det hade påverkat tillväxt mm på grund av att folk konsumerat mindre med lånade pengar – ja. Men det hade det varit värt.

/Aktiepappa

Klarar du ett skuldkvotstak?

Lyssna upp du bostadsägare

Det diskuteras från såväl EU-kommissionen som från vår egen Finansinspektion om att det vore bra för svenska bolånemarknaden och för bankerna och därmed svenska samhället (eftersom storbankerna anses så samhällsviktiga att Riksgälden kommer gå in och rädda dem i ett krisläge) om att ett skuldkvotstak borde införas. Finans-inspektionen och politikerna är konstigt nog mer intresserad av detta än av att ta bort ränteavdragen. Det politiska resonemanget i detta är inte så komplicerad egentligen och den lämnar vi för tillfället.

Men hur ser då ett skuldkvotstak ut och hur påverkar det dig? Det förslag som ligger på bordet just nu innehåller ett tak på bolån om maximalt 6 gånger nettolönen per år. En genomsnittlig ingenjör skulle alltså få låna ca 2 miljoner kr. Två sammanboende ingenjörer skulle få låna 4 miljoner. Det är kanske sunda nivåer egentligen och på mindre örter funkar det fint. Men hur skulle det se ut i till exempel Stockholm? Jag ser en stor risk att ett skuldkvotstak skulle utlösa just den kris det är tänkt att motverka. 

Helt klart är att ett införande av detta skulle sätta stora delar av husköparna i storstäderna utanför marknaden. 

Själv har jag lyckats planera bra och spara bra och har just nu inga bolån men jag inser att om man inte hunnit spara så mycket skulle husköp eller lägenhetsköp i de dyrare delarna av stan bli tufft trots att jag tar ut en hyfsad lön. 

Hur skulle ni klara ett skuldkvotstak?

Läs mer;

Varför har vi bostadsbrist
Finansinspektionens utredning

Risker med skuldkvotstak (Privata affärer)

Risker med skuldkvotstak (Evidensgruppen)

Amortera på bolånen!

Har ni någon gång hört någon i er bekantskapskrets säga att ”det är ingen idé att amortera på mina bolån, jag/vi kommer aldrig kunna bli av med det här stora lånet i alla fall”?

Speciellt vanlig är denna kommentar i Stockholmsområdet, vilket får anses vara naturligt med tanke på bostadspriserna där. Detta är enligt oss ett lika felaktigt som farligt resonemang. Visst, det kan kännas omöjligt att amortera ner till exempel 4 miljoner (vilket får anses vara en någorlunda vanlig summa för en villaköpare i Stockholm där snittpriset på villor är 5,3 miljoner) men det är aldrig för sent att börja amortera. Man skulle kunna ta det resonemanget till en person med dålig ekonomi. ”nej, jag har redan så mycket räkningar och så höga konsumtionslån att jag ändå inte kan få ordning på det. Lika bra att ge upp.”

Det senare resonemanget hade antagligen ni läsare av bloggen sågat jäms med fotknölarna. Det hoppas vi att ni hade gjort i alla fall för det är ett riktigt riktigt felaktigt och dumt resonemang. Vi hävdar att amorteringsresonemanget även det är ett farligt resonemang. Det är som sagt aldrig för sent eller tidigt att börja amortera och i dagens ränteläge finns det stora möjligheter att amortera på sitt bolån. Själv har Aktiepappa skapat en bra ekonomisk plattform delvis genom att amortera hårt vid lågt ränteläge. 

Ränta-på-ränta-effekt

Det talas mycket om ”ränta på ränta”-effekten på investeringar. Man ska köpa aktier med hög utdelning och återinvestera vinsten i de aktuella aktierna eller andra aktier med liknande avkastning.

Sparabloggen.com skriver en tydlig förklaring till ”räntapå ränta”.

Utdelningsstugan har också ett mycket bra inlägg om ”räntapå ränta”. Här kallar han begreppet för snöboll men det är ju samma sak fastandra ord.

Aktiefeed skriver om ”ränta på ränta”.

Kaizenliv har även han ett inlägg i frågan.

Som ovanstående bloggare redovisar är detta begrepp en solklar vinnare men man ska inte glömma att ”ränta på ränta” fungerar även omvänt. Om man amorterar så att det blir mindre kapital att betala ränta på och då kan man amortera mer. Vilket ger ett lägre kapitalbelopp att betala ränta på vid nästa tillfälle. Snöbollen är i rullning.

Investera istället för att amortera?

Självklart inser vi att det rent matematiskt kan vara en bra idé att investera i en aktie med 5 % årlig utdelning istället för att amortera på ett lån med en ränta på 1,5 %. I detta läge kommer risk och tidshorisont in. Om man tänker sig att man struntar i att amortera och istället köper en aktie med 5 % årlig avkastning. Därefter höjer Fed och sedermera Riksbanken räntorna vilket får börsen att backa med ett antal procent samtidigt som räntorna på bolån stiger. Rätt som det är sitter man med ett bolån med 6 % ränta och en aktie som gått ner med ett antal procent, vilket gör att det blir en dålig affär att sälja dem för att amortera på det numera dyra bolånet. Om det dessutom blir en utdelningssänkning i aktien man köpt är förlusten dubbel. Amortering är en sparande form som garanterat ger lägre kostnader framöver, vilket gör det till en i princip riskfri investering. Och med sitt boende ska man hålla risker på ett minimum.

Därför förordar vi amortering på såväl bolån som på eventuellt andra lån. Om man först amorterar bort hela eller stora delar av lånet kommer man snart ha mer pengar att investera på börsen och kan få positiv utveckling och avkastning på.

Fakta i ämnet:

Snittpris på en villa i Sverige November 2016; 2.866.000kr.

Snittpris i Storstockholm November 2016; 5.335.000 kr.

Räntetabell boräntor Handelsbanken (notera gärna räntenivåni december 2011 som då låg på 4,89 %)