tisdag 23 maj 2017

Klarar du ett skuldkvotstak?

Lyssna upp du bostadsägare


Det diskuteras från såväl EU-kommissionen som från vår egen Finansinspektion om att det vore bra för svenska bolånemarknaden och för bankerna och därmed svenska samhället (eftersom storbankerna anses så samhällsviktiga att Riksgälden kommer gå in och rädda dem i ett krisläge) om att ett skuldkvotstak borde införas. Finans-inspektionen och politikerna är konstigt nog mer intresserad av detta än av att ta bort ränteavdragen. Det politiska resonemanget i detta är inte så komplicerad egentligen och den lämnar vi för tillfället.

Men hur ser då ett skuldkvotstak ut och hur påverkar det dig? Det förslag som ligger på bordet just nu innehåller ett tak på bolån om maximalt 6 gånger nettolönen per år. En genomsnittlig ingenjör skulle alltså få låna ca 2 miljoner kr. Två sammanboende ingenjörer skulle få låna 4 miljoner. Det är kanske sunda nivåer egentligen och på mindre örter funkar det fint. Men hur skulle det se ut i till exempel Stockholm? Jag ser en stor risk att ett skuldkvotstak skulle utlösa just den kris det är tänkt att motverka. 

Helt klart är att ett införande av detta skulle sätta stora delar av husköparna i storstäderna utanför marknaden. 

Själv har jag lyckats planera bra och spara bra och har just nu inga bolån men jag inser att om man inte hunnit spara så mycket skulle husköp eller lägenhetsköp i de dyrare delarna av stan bli tufft trots att jag tar ut en hyfsad lön. 

Hur skulle ni klara ett skuldkvotstak?



Läs mer;
Risker med skuldkvotstak (Privata affärer)
Risker med skuldkvotstak (Evidensgruppen)

46 kommentarer:

  1. När vi köpte vår bostad räknade vi på att det kunde komma ett skuldkvotstak på mellan 5-6ggr och även om det är orimligt att anta att det skulle slå retroaktivt ville vi försäkra oss om trygghet i köpet så vi valde en bostad där vi klarar det med viss marginal. Det innebär också att vi klarar en ganska rejäl ränteökning.

    För oss går gränsen någonstans mellan 10-13 % ränta innan det blir trist :-) men skulle vi nå dit skulle givetvis avgiften till föreningen öka en del också och när jag räknar på det också skulle vi landa på en långsiktig ränta någonstans i närheten av 8 % som vårt tak.

    Jag tycker det är en hygglig marginal för då är det relativt lågt räknat så det finns en del marginal till där :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det är verkligen en hygglig marginal. Minst sagt! Och högre ränta innebär också att vi har inflation och inflation gör att "värdet" på skulden (bolånet) minskar så jag tror inte ni behöver oroa er. Ni har planerat bättre än de flesta.

      Tyvärr träffar jag dagligen personer med lite mindre god marginal än ni har och jag tycker att amorteringskrav och bolånetak har varit ganska kloka åtgärder på bostadsmarknaden. Detta däremot ser jag som en stor risk att utlösa just den kris det är tänkt att avstyra. Kontraproduktivt med andra ord.

      Radera
  2. Skuldkvotstak är något som är helt bisarrt i sin hårda och kantiga form som är en ett helt linjärt tak. Dessutom skulle det kraftig missgynna tex ensamstående föräldrar även om de har en hög inkomst.

    En person som får ut 36 000 kr efter skatt / månad får låna exakt dubbelt så mycket som en person som får ut 18 000 kr efter skatt / månad. Redan där är förslaget underutvecklat. Den sista tusenlappen som person 1 tjänar är givetvis mindre viktig än den sista tusenlappen som person 2 tjänar. Ju högre inkomst desto större frihet att exponentiellt öka sin bostadskostnad. man får anta att båda dessa personer har en fast kostnad i botten för försäkringar, mat, kläder, a-kassa osv. Säg att det är 7 000 kr i månaden som anses var skäligt för en person.

    Plötsligt har person 2 bara 11 000 kr kvar att konsumera för medan person 1 har 29 000 kr kvar. Borde då inte person 2 kunna låna nästan tre gånger så mycket, enligt skuldkvotstaket, som person 2 kan? nej så blir det förstås inte för alla kronor är värda lika mycket...

    Ensamstående personer missgynnas också genom progressiviteten i skattesystemet, då kan man tycka att är man ensam får man bo i en etta, är man två får man bo i en tvåa, det är rimligt. problemet blir när barn kommer in i bilden och barnen då inte ens kan ha ett eget rum pga skuldkvotstaket även när du tjänar bra. En ensamstående person med en lön på 60 000 kr får inte låna dubbelt så mycket som två personer som har 30 000 kr vardera pga progressiviteten trots att två personer får antas ha större gemensamma omkostnader än vad en ensamstående person har. Enda brasklappen här är att två personer förstås har en bättre riskspridning sett till inkomster än en person har men om en sådan risk ska tas i beaktning borde även tex bransch som personerna jobbar i vara relevant och det är det inte.

    Nej, hål i huvudet säger jag. Fel lösning på fel problem.



    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för en mycket bra och väl genomarbetad kommentar. Jag håller helt och hållet med dig i att det är hål i huvudet. Det är desperata tankar i en eller flera smala skallar som skapat nuvarande förslag.

      Radera
    2. Vidare kan ju tilläggas att om ett skuldkvotstak om 600% av disponibel inkomst skulle införas skulle man med dagens ränta betala ungefär 6,3% av sin disponibla inkomst i ränteutgifter (netto). Det är vansinnigt lågt med hänsyn till vad folk är beredda att betala för sitt boende.

      Detta kommer leda till långa kedjor av lån genom släkten där både föräldrar och farföräldrar kommer maxa sina lån i enlighet med skuldkvotstaket för att skyffla pengarna neråt genom generationerna.

      Vidare kommer sparande att minimeras när exakt varenda krona kommer behöva läggas i kontantinsats för att kunna klämma upp budgivningen det där extra lilla snäppet eftersom bostäder kommer säljas till priser där kostnaderna blir extremt låga i förhållande till inkomsterna. Individen blir alltså än mer sårbar vid oförutsedda händelser.

      men de tär väl så staten vill ha det, lydiga medborgare som är helt beroende av statens allmosor.

      Hade de sagt 1200% av disponibel inkomst hade vi börjat närma oss något som var skäligt men då hade taket heller inte spelat någon roll då ingen bank ens idag lånar ut de summorna.

      Grundproblemet är de extremt nerpressade räntorna som det inte var meningen att medborgarna skulle kunna njuta frukterna av, utan det var andra som skulle dra fördel av en låg ränta och en svensk krona skjuten i sank. Nu blev det inte riktigt så och då försöker man skapa opinion och lappa ett problem man själv skapat men för att det ska gå att genomföra drar man en vals för folket som lydigt ställer sig upp och stämmer in i att ett skuldkvotstak är bra.

      Nej fy fan för politiker och deras regleringar.

      Radera
    3. Härligt att du tar dig tid att kommenterar så långt och innehållsrikt. Tack, det bidrar till fler aspekter på inlägget och därmed ett bättre inlägg.

      Och jag håller med till 100 % i det sista där.

      Radera
    4. Jag kan ju fortsätta och spä på med konsekvenser av idiotin. Det blir precis som med ett avskaffande av ränteavdraget endast de med kapital som gynnas.

      Eftersom taket blir stenhårt kan man endast konkurrera med mer kapital, en höjning av din månadslön med 1000 kr ökar ditt låneutrymme med 50 000 kr, de flesta normalinkomsttagare får inte 1 000 kr i löneökning varje år. Moa stängs löntagare, även välbetalda ut från de attraktiva objekten då samtliga av dessa kan köpas av folk med kapital eller släkt. Man kan alltså inte konkurrera med att avstå en del av sin konsumtion för att bo bättre. Utan taket sätter p för allt sånt, med en gång.

      Det här förslaget är verkligen så dumt att klockorna stannar. Det är förmodligen det mest korkade förslaget av dem alla i frågan i stenhård konkurrens med ränteavdragens avskaffande, bolånetak och alla de andra förslagen. Allt detta för att man är helt villig att se själva problemet utan istället fokuserar på meningslösa åtgärder, som kommer ha direkt skadliga effekter, för att visa att man gör något och är handlingskraftig. men man är inte ens rakryggad nog att stå för sina förslag själv utan man ska istället skriva om lagen så att man slipper fatta dessa beslut själva utan kan lägga det på en tjänstemannastyrd myndighet. De själva kan ju bli bortröstade och så kan man ju inte ha et bättre att överlåta beslutsfattandet till någon som man inte kan rösta bort.

      Radera
    5. ovillig* såklart :)

      Radera
    6. För att exemplifiera det ovan.

      Person 1 årsinkomst 45 000x12 = 540 000 kr disponibel inkomst 389 076 kr
      Person 2 årsinkomst 35 000x12 = 420 000 kr disponibel inkomst 322 728 kr

      Person 1 låneutrymme 389076*6 = 2 334 456 kr
      Person 2 låneutrymme 322728*6 = 1 936 368 kr

      10 000 kr mer i månadslön, vilket inte är försumbart kan alltså kontras med 400 000 kr i kapital. Både summorna som kan lånas ligger långt under bostadspriserna i tex Stockholm vilket gör att det krävs ganska mycket kapital för att ta sig in på marknaden. Har man inget eller litet kapital kommer man vara helt rökt oavsett vilken inkomst man har. Det är problematiskt att alla i princip i ett sådant scenario kommer belåna sig till max då utgiften blir så liten för lånet.

      Eller tänker man sig att priserna ska ner till dessa nivåer? Om vi utgår för genomsnittlig produktionskostnad (inkl. mark) enligt SCB för nybyggda bostadsrätter så är den cirka 54 000 kr / kvm

      "Den genomsnittliga produktionskostnaden var 42 046 kr per kvadratmeter lägenhetsarea i flerbostadshus år 2015 i riket som helhet. Produktionskostnaden var högst i Stor-Stockholm med 54 381 kr och lägst i Södra Sverige med 30 487 kr."

      Med det lånet du får ta med en lön om 45 000 kr i månaden och minimal kontantinsats så kan du köpa för cirka 2,7 milj. Du får då en bostad om mindre än 50 kvm. Då räknar jag inte med någon vinst för byggherren alls. Större kommer du inte kunna köpa utan mer kapital.

      Priset för begagnat kommer givetvis inte sjunka under priset för nyproduktion så vad tror man kommer hända? Vad är den önskade effekten?

      Jag orkar inte skriva mer tirader om politikers trixande och ljugande, man blir bara trött. Fegisar och populister allihopa.

      Radera
    7. Om mina resonemang nu är felaktiga så vore det klädsamt om någon ekonom, journalist eller vad som helst presenterade vad effekten blir eller åtminstone ställer frågan till ansvariga i beslutande position.

      Vi får helt enkelt hoppas på att remissinstanserna sågar hela förslaget, men blir det ens en remissrunda när det ska beslutas av en myndighet och inte av regering/riksdag?

      Radera
    8. Bi får hoppas att miljöpartister, kommunister och sossar lyssnar på remissinstanserna, vilket de sällan gör.

      Radera
  3. Något behövs ju därför att i princip alla bostadsköp idag sker i spekulation. Personer belånar sig högt över deras förmåga i tro att allt endast kommer öka. Om en börskrasch sker kommer det försätta en stor grupp av människor i rejäl knipa.

    Men jag håller med förgående talare att exemplet skuldkvotstak rent linjärt är misslyckat.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Njae, jag skulle nog inte hålla med om att "i princip alla bostadsköp idag sker i spekulation". Verkligen inte men jag hörde en siffra på 30 % av nyproduktionen på vissa projekt och det är illa nog.

      Och jag håller med om att skuldkvotstaket i nuvarande form är ett misslyckat sätt att lösa problemet.

      Jag är övertygad om att om politikerna hade hållit sig till det de ska istället för att, hand i hand med hyresgästföreingen, kladda med hyresreglering mm så hade vi inte haft den bostadsmarknad vi har idag utan då hade vi haft ett tydligare samband mellan tillgång och efterfrågan och det i sin tur hade skapat en bättre balans.

      Radera
  4. Som jag förstår det så räknas skuldkvotstaket på bruttolön och inte netto lön, men det kanske inte ens är väl definierat då det inte är ett konkret förslag ännu? Att räkna nettolön är ju som sagt rätt ointressant då den styrs i mångt och mycket av politiska beslut.

    //Anon

    SvaraRadera
    Svar
    1. Enligt alla prognoser som Finansinspektionen räknat på och redovisat handlar det m "disponibla inkomsten" och det är inget annat än nettolönen. Det hade faktiskt blivit lite mer rimligt om de räknat på bruttolönen men även då är det fel sätt att räkna enligt mig.

      Tack för kommentaren Anon, jag länkar till Finansinspektionens utredning i inlägget för då blir den klickbar. Det blir den inte här i kommentarsfältet.

      Radera
  5. Som vanligt helt felaktiga "lösningar". Du kan givetvis inte lösa något på riktigt om du enbart angriper symptomen. Vi har en icke fungerande bostadsmarknad, där politiker förvärrat läget betydligt mer genom massiv bidragsinvandring. Avskaffa hyresregleringen, som i decennier skapat denna kris. Titta på Finland, det fungerar mkt bra där, och de har händelsevis inte alls den reglering Sverige har. Vidare behöver vi avskaffa Riksbanken, då de tycks se som sin enda uppgift att skapa en massiv skuldbubbla.
    Mvh http://investera-pengar.blogspot.se/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller med fullt ut! ...fast att avskaffa Riksbanken kan eventuellt vara att gå lite väl långt ;) men jag förstår din poäng.

      Radera
  6. Tycker inte detta är något bra förslag. Det är för kantigt som många skriver. Sen verkar den där genomsnittlige ingenjören tjäna väldigt bra, ca 40000 kr netto. Sådana summor tjänar inte ingenjörer här nere i sydöstra Sverige, så ska man har varit aktiv länge i yrket och kanske vara konsult. På mindre orter där lönerna är pressade får man då låna mindre, men kanske kompenseras det av att bostäderna är billigare?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja till viss del kompenseras det av lägre priser på mindre orter men det blir ändå fel där pga kollektivavtalen (återigen socialismen som ställer till det med regleringar) som ju ger i princip samma löner i alla delar av sverige. Sen ska låneutrymme och därmed fastighetspriserna utgå från det. Nej, detta är en dålig ide!

      Radera
    2. Kollektivavtalen är inte socialism. De är avtal som staten inte ska blanda sig i. EU:s förslag om minimilöner däremot, där snackar vi statlig reglering. (https://www.euractiv.com/section/social-europe-jobs/news/juncker-reiterates-support-for-minimum-salary-in-each-eu-nation/)

      Radera
    3. Vi tänker olika där och jag tror att alla som har anställda upplever kollektivavtal som socialism. Speciellt mindre företag som tvingas in i kollektivavtal trots att de da facto betalar bättre löner än vad kollektivavtalet anger.

      Radera
    4. Hade kollektivavtalen funnits som ett alternativ så hade de kanske varit ok. Nu är de istället tvång både avtalsmässigt och för individen. Det har till och med gått så långt att du som arbetstagare i princip inte kan sluta egna avtal på arbetsmarknaden utan styrs av en central reglering och avtalsdefinition. Arbetsgivarna tycker till och med att de tär bra för då slipper de förhandla och avtala med individen utan kan bara hänvisa till kollektivavtalet. Det är höjden av socialism.

      Jag kan inte förhandla mig till mindre semester mot tex högre lön eller tvärtom. Avtalet ska bestämma kring min pension så jag kan inte själv välja avsättning, inte ens om jag vill göra större avsättningar.

      Lönerna är extremt platta i Sverige http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17249 jag skulle misstänka att Stockholmare är de i Sverige med bland de sämsta dispnoibla inkomsterna efter bostadskostnad om du tex jobbar kommun och landsting.

      Radera
    5. Jag har oerhört svårt för det där med kollektivavtal i dess nuvarande form faktiskt. Det gynnar bara den sämsta och lataste arbetaren på företaget på bekostnad av den bästa och flitigaste. Valfrihet i alla dess former är vad jag förespråkar.

      Radera
  7. Skuldkvotstak visar hur sjuk bostadsmarknaden är i Stockholm. Jag är miljonär och skuldfri sånär som på kvarvarande studielån. Har en inkomst över medianinkomsten och en sparhistorik där jag har sparat mellan 50-85 procent av min disponibla inkomst de senaste åren. Har dessutom andra förmåner som inte räknas in utöver bruttolönen. Inte ens jag kan räkna med att få lånelöfte på mer än någonstans mellan 2-3 miljoner kronor. Då undrar man ju hur folk ska lyckas betala 5-7 miljoner för förhållandevis mediokra bostadsrätter i storstäder eller vanliga fritidshus utan anmärkningsvärt läge?

    Förslaget skulle därför endast innebära en enorm förstärkning av de äldre generationernas redan starka position på fastighetsmarknaden.

    Att sänka ränteavdraget eller återinföra fastighetsskatten vore i så fall rimligare. Avseende det förra förslaget skulle det minska pressen på statsbudgeten när räntan stiger. Det kan naturligtvis inte tas bort över en natt men också en sänkning till 20-25 procent skulle göra väsentlig skillnad. Dessutom skulle sådana som mig som inte äger en bostad slippa behöva subventionera bostadsägares lån vilket är sundare då det uppmuntrar till sparande och eget ansvar snarare än lån. Minskat ränteavdrag skulle förvisso inte förändra låneandelen väsentligt men priserna skulle ofrånkomligen gå ned motsvarande på lång sikt vilket vore sunt. Det finns ingen anledning till att staten ska subventionera artificiellt höga fastighetspriser.

    Avseende det andra förslaget sitter hela den äldre generationen i villor som de inte behöver. De har dock inga som helst incitament att sälja dessa eftersom en retroaktiv skatt då realiseras som gör att de i praktiken inte kan få bättre bostäder. Mina föräldrar har t.ex. en villa för 5-6 miljoner. Skulle de sälja den realiseras kvarvarande lån på en halv miljon och en fastighetsskatt. Därefter har de kanske 3-4 miljoner kvar vilket i bästa fall räcker till en vanlig trea hyggligt centralt. Inte värt det.

    Tror precis som dig att ett skuldkvotstak endast utlöser krisen det är ämnat att motverka. Det skulle över en natt halvera fastighetspriserna i storstadsregionerna. Må vara att det egentligen är sunt och att det är där priserna skulle vara på en fri marknad men det löser inte problemet. Vi behöver system som premierar sparsamhet. Så som bostadsmarknaden nu är utformad är det den med högst riskvillighet och minst förnuft som premieras.

    För egen del har jag förmånen att bo utomlands och stå utanför bostadsmarkanden. Bygger upp ett kapital och har jag tur kommer priserna vara lägre när jag återvänder om några år...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag som inte heller har några lån håller med till 100 %. Ränte avdraget borde tas bort eller minskas. De säger att det skulle minska köpkraften och slå mot BNP men det får det vara värt isf tycker jag. En köpkraft på lånade pengar eller subventionerade pengar är inget vi vill bygga på.

      Och fastighetsskatten, ja där vågar man knappt ens uttala sig för då blir folk tokiga, vilket såklart inte hindrar mig ;). Det talas mycket om att 'utnyttja det befintliga beståndet' och det motarbetas av nuvarande system. Ta bort reavinstskatten för de som bott mer än 5 eller 10 år och återinför gamla fastighetsskatten istället så kommer beståndet utnyttjas bättre.

      Det går inte att laga en pannkaka utan att knäcka några ägg och våra politiker är för upptagna att vara vän med alla för att göra något alls.

      Radera
    2. Hur menar du med ränteavdraget?

      1. Ska ränteavdrag bort helt och hållet? Hur gör vi då med skattepliktiga ränteinkomster?
      2. Ska de bara tas bort för bostadslån? Hur ska det fungera i praktiken att tex ett lån för en bil eller en båt är avdragsgilla men inte för bostaden?
      3. Ska vi göra det linjärt och justera så det inte är avdragsgillt mot tjänst utan endast mot kapital? Då hamnar vi snart i samma situation som idag med gnäll och tyckande då de med kapital enkelt kan maxa sina avdrag jämfört med dem som inte har kapital.

      Har hittills aldrig fått ett rimligt svar på den här frågan, så vad tycker du?

      Alla verkar bara gasta om att de ska avskaffas utan att ha tänkt klart kring konsekvenser och var man faktiskt hamnar om de på något sätt avskaffas/minskas.

      Radera
    3. Jag inser såklart att om vi tar bort ränteavdragen så blir det fullständigt orimligt att behålla skatten på ränteinkomater. Orimliga skattelösningar är dock inget vi är ovana vid i Sverige. Se bara på momsen på skatten när vi köper bensin/diesel.

      Ditt alternativ 2 är ju det dummaste av allt enligt mig. Mina skattepengar ska inte gå till folk/företag som sysslar med idiotkrediter.

      Mitt svar är alltså att ta bort ränteavdragen nu när det svider som minst och behålla skatten på kapitalinkomster. Inte ett perfekt system men bättre än nuvarande. Och i min värld skulle vi kunna ta bort även skatten på kapitalinkomster. Det är enkelt att hitta ställen i samhället där vi kan skära ner motsvarande kostnad så mitt svar är anpassat efter nuvarande fega politikers politik. ;)

      Radera
    4. Så du förespråkar alltså i utgångspunkt att staten ska få mer pengar i kassakistan utan att medborgaren får någonting tillbaka? I princip blir det att likställa med ett ökat skattetryck. jag ser inget positivt alls med en sådan lösning, överhuvudtaget alltså.

      jag kan i princip bara se tre som rimligt men då är vi fort tillbaka på ruta ett då de som man vill klämma åt ändå kvittar räntorna medan de som ser sig som fattiga blir av med kvittningen och har fått ett nytt objekt att gnälla.

      Radera
    5. Jag utgår ifrån att vi kommer att få se skatter gå upp och att mer pengar kommer att hamna i statens skattekista i framtiden oavsett vilka skatter som höjs eller vilka avdrag som tas bort och då ser jag hellre att de pengarna kommer från slopat ränteavdrag än att de kommer från höjd skatt på arbete till exempel. Gör inte du?

      Radera
    6. Nja, har svårt att resonera så. Blir lite vill du ha 100 piskrapp eller 500 piskrapp. Då väljer alla 100, men jag kräver att få välja 0. Jag tänker inte sätta mig i situationer eller bli medskyldig till situationer där Maggan eller nån annan pappskalle får deras skit att se ut som mina val.

      Jag väljer alltså så lite avgifter till staten som det är möjligt oavsett, jag säger nej till alla avgiftshöjningar för individen med motiveringen att de har tillräckligt med pengar redan. Sedan kan de förstås tyvärr tvinga mig men det är alltid under kraftig protest.

      Allt annat legitimerar deras stölder.

      Radera
    7. Vidare kommer du få effekter av att ha skattepliktiga "vinster" men inte avdragsgilla "förluster".

      Investerarklimatet och annat kommer helt skjutas i sank och kapital kommer lämna Sverige i rasande fart.

      Det är helt enkelt en mycket dålig lösning oavsett vad jag tycker. Det är bara alternativ tre som är realistiskt att genomföra och det kommer inte minska folks gnäll då det principiellt inte är en fråga om vad som är rätt och genomförbart utan endast handlar om avundsjuka, jante och missunnsamhet där folk som upplever sig som fattiga vill klämma åt folk som de anser vara rika. Med alternativ 3 uppnås inte detta, även fast det kommer ta ett par år innan folk förstår det och så börjar karusellen om igen.

      Radera
    8. Jag håller med dig om att jag inte vill att pappskallarna (mycket bra ordval där) levererar mest skit. Och givetvis skulle detta få konsekvenser men knappast kommer investerarklimatet att "skjutas i sank och kapital lämna Sverige i rasande fart" pga att man skulle ta bort ränteavdragen. Finns massa länder som inte har ränteavdrag för lån. Cypern, Tyskland och Österrike har inga ränteavdrag till exempel och det är knappast så att deras investerar klimat är så kass eller att deras ekonomi är skjuten i sank så där håller jag inte med dig.

      Radera
    9. Man kvittar sina intäkter mot sina förluster även i Tyskland och på Cypern. Det man inte gör är att kvitta sina förluster mot något annat än just sina vinster. Enkelt uttryckt.

      Vi kan kvitta investerade förluster mot inkomster av tjänst, där ligger anomalin och det kan jag mycket väl tänka mig att rätta upp. det enda jag behöver göra då är att vikta om min portfölj så att jag har tillräckliga kapitalvinster (läs utdelningar) att kvitta mina räntor mot.

      Många kan dock inte göra detta och det kommer ses som en orättvisa att man avskaffar ränteavdragen för alla men de "rika" får behålla sina avdrag ändå.

      Därför behöver man göra mer långtgående justeringar för att kväsa allmänhetens avundsjuka och en sådan regeländring kommer definitivt få effekter på kapital och investerarklimat.

      Eller ska vi återigen rikta den här typen av ändringar mot privatpersoner som återigen får ta alla smällarna medan företag och kapital får undantag? Då blir det än bättre att ha inkomst av kapital än av tjänst vilket redan idag i högsta grad är problematiskt.

      Vidar ekan man fråga sig varför jag inte ska äga mitt hus genom ett helägt AB för att få dra fördel av de förmånliga reglerna för företag kontra privatpersoner.

      Därav är alternativ 3 det enda som är praktiskt genomförbart i verkligheten och inte bara i folks teoretiska tänkande där regelefterlevnad antas.

      Radera
  8. Jag tror ni missar vad som kommer hända när ett skuldkvots tak slår in. Om man läser om prognoserna för bostads marknaden i Oslo så tror jag att det beskriver förloppet bra. De stora förlorarna kommer bli de som köpte precis innan taket infördes. De sitter med en lägenhet som när den säljs har "strypta" köpare som inte har samma "förmåga" att betala som nuvarande ägaren. Priserna på större lägenheter kommer falla mest, medans de mindre kommer få ett ungefärligt pris av vad ett ungt par kan betala.

    De som står utanför marknaden är de som kommer komma bäst ut av det hela, det kommer bara ta lite tid innan ägarna förstår att deras boende inte är mer värt än vad nästa köpare kan betala (betydligt mindre med skuldkvotstak). Nyprodukktions kostnaden för en lägenhet är ungefär 20000 per m2, det är bara att börja räkna på vad ägaren av en lägenhet betalar för sin del av bostadsrättsföreningens mark.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej anonym, roligt att du kommenterar och jag ska inte säga att du har helt fel men det finns stora skillnader mellan den svenska och den norska marknaden. Bland annat erbjuder Norge ett bolån för unga så att de ska kunna köpa sin bostad. De har också en helt annan marknad utan de idiotiska hyresregleringar som vi har i Sverige.

      Det är sällan byggkostnaden på bostadsrätter stannar vid 20 000 kr per kvm men det är klart att markpriset är dyrt. Det är ju där marknadsvärdet kommer in i ekvationen. Speciellt i Stockholmsområdet. Sen ingår det mycket mer i slutpriset; rejäl vinst till byggföretaget inte minst.

      Radera
    2. Var får du 20 000 kr från?

      "Den genomsnittliga produktionskostnaden var 42 046 kr per kvadratmeter lägenhetsarea i flerbostadshus år 2015 i riket som helhet. Produktionskostnaden var högst i Stor-Stockholm med 54 381 kr och lägst i Södra Sverige med 30 487 kr."

      Det är bara att kolla SCBs statistik. Men i övrigt har du rätt, att införa skuldkvotstak eller dylikt är i princip som att bruksvärdesreglera priset i relation till inkomst.

      Radera
    3. Siffran kom från "Anonym". Jag vet inte om han/hon kan svara på din fråga. Jag konstaterade precis som du att 20.000 kr lät på tok för billigt. Sen vet jag inte vad som ingår i de olika siffrorna. Det går att bygga billigt om man verkligen vill men det är ingen som vill köpa de bostäderna.

      Radera
    4. Ja, min kommentar var riktad mot anonym, ber om ursäkt för att jag glömde skriva @anonym.

      Siffrorna jag klistrade in är inkl. allt. Dvs personal, mark och bygge.

      Radera
    5. Ursäkta sent svar. Kostnaden 20000 är utan mark och utan lyx, alltså bara kostnaden för att föra upp byggnaden. Gällande bolån för unga så är det ett vanligt lån med lite lägre ränta, ungefär samma som du kan få via fack eller arbetsgivare. Sen har de ett skattesubventionerat sparande för unga som är låst till att användas för bostad.

      Radera
    6. Jag vill passa på att tacka er för att ni är med och skapar en bra diskussion här på bloggen. Vi tycker inte alltid lika men det finns utrymme för alla och det finns respekt för varandras åsikter.

      Radera
  9. Redaktionen skulle självklart klara detta galant. Men frågan är om det får så väldigt stor effekt. Bankerna är idag restriktiva att låna ut mer än 5 ggr årslönen, så man kan gissa att förslaget berör relativt få. Problemet med det är att det inte tar hänsyn till andra faktorer - hur stor del av nettolönen är disponibel exempelvis. Byråkratiskt stelbent, kan det sammanfattas. Marknaden sköter detta bra utan politisk inblandning.

    Minska räntesubventionerna gradvis och ge istället ett avdrag på reavinstskatt på försäljning av bostad motsvarande exempelvis 2 % per boendeår. Det skulle göra att de som bott 15 år i en villa skulle slippa flyttskatt, samtidigt som den som flyttar in inte drabbas allt för hårt av minskade ränteavdrag. Ett förslag.

    För att komma runt regleringen kan man ta två vägar, antingen låna blanco vilket inte behöver vara av en bank, eller flytta över lånen till föreningen och sedan betala en högre månadsavgift. Marknaden kommer lösa detta och det kommer bara bli totalt dyrare för alla inblandade.

    SvaraRadera
    Svar
    1. De flesta banker räknar 5 ggr bruttoårslönen vilket är betydligt högre än 6 ggr nettolönen.

      Dina förslag är bra. Riktigt bra och det vore bättre om Redaktionen tog över Riksdagen. :)

      Radera
    2. Nej det är dem tyvärr inte eftersom även de är regleringar som kommer leda till glidningar och undantag.

      Givetvis är ett system bra om det minskar skatten men samtidigt skapar det inlåsningseffekter där en konsekvens kan bli att folk drar sig för att flytta, folk köper större bostäder än de behöver för att inte behöva flytta. Dvs precis det som är en konsekvens idag, folk flyttar inte då kostnaden blir för hög för själva flytten.

      Vad händer om Agda bor i sin bostadsrätt sedan 3 år, blir sjuk och åker in på servicehem, bostaden behålls dock vilket den ofta gör, sen dör Agda. Hon har då inte haft sin bostad tillräckligt länge och det är inte heller hennes primära bostad, ska hon betala full nästan full skatt? Det här kommer det skrikas på undantag för.

      vad händer när folk skiljer sig lite för tätt inpå en nyinhandlad bostad som ingen har råd att behålla själv och den måste säljas? Undantag?

      Det skapar mängder av effekter at titne ha ett enhetligt, rättvist och förutsägbart system. Smyger man inte undantag kan du hoppa upp och sätta dig på att folk kommer utnyttja det.

      Det finns massa goda intentioner och folk kan skapa bra teoretiska modeller men de har en tendens att fallera så fort de möter verkligheten. Därför bör regler vara enkla och tydliga snarare än krångliga.

      Radera
    3. Grejen är att ett rättvist system innebär inte att alla får samma skatt utan att alla har möjlighet att planera efter ett likvärdigt system. Om Agda måste flytta är det tråkigt men vi kan inte bygga samhället efter den svagaste individen som råkat ut för en hemsk händelse. På det sättet får vi ett dåligt samhälle för alla. Och de som köpt en bostad som uppenbarligen inte har råd med om de blir ensamma kanske ska köpa en annan bostad. Återigen går det enligt mig inte att låta alla i samhället lida för att några få kanske får problem annars. Demokrati handlar om att se till den stora massans önskemål och behov.

      Radera
  10. Jag gillar visserligen tanken på att få ordning på skulderna i landet, men sex gånger nettoinkomsten känns alldeles för lågt. Jag tror också att skuldkvoten behöver vara olika beroende på vart man bor, precis som du är inne på.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja men exakt! Och om man har andra tillgångar som tex en aktieportfölj värd en del pengar som man inte vill sälja så borde det påverka. Den här typen av tvingande regler och lagstiftning blir så fyrkantiga.

      Radera