Har man ett ansvar som förälder?

Det uppstår ofta diskussioner om att unga vuxna inte har råd att köpa sig ett boende eller få möjlighet att hyra något på en bättre adress dagen då det är dags att flyga ur boet. Vi är av åsikten att det är något som man som förälder har ansvar för, att planera inför dagen D. Många väljer att förlita sig på samhället och att det får lösa sig när det är dags och här tänker vi lite annorlunda. Vi väljer i stället att planera och räkna på hur mycket som behöver sättas undan tills det är dags att fundera på ett eget boende. Vi har med hjälp av Stefan Thelenius sparkalkylator beräknat vad ett sparande på 700 kronor i månaden skulle bli tills 20 års-dagen. Som bilden visar skulle slutsumman bli ca 303 000kr, beräknat på 7% avkastning per år. Den summan skulle i dagsläget räcka till kontntinsatsen för ett boende som kostar 2.000.000 kr och för de pengarna får man faktiskt en hyfsad lägenhet i ett rätt bra område i Sveriges näst största stad.

Väljer man att investera i stabila bolag som delar ut årligen till sina aktieägare på några procent krävs det ingen större uppgång av aktiekursen för att nå 7 % per år. Det går till och med att hitta utdelning på de pengarna i stabila utdelare som Swedbank eller Nordea till exempel.

Det skulle vara intressant att se hur ni läsare tänker kring ämnet. Anser ni att det är föräldrarna eller samhället som skall hjälpa ungdormarna att skaffa ett boende när det är dags att flytta hemifrån? 

För att förekomma alla kommentarer om att alla har inte samma möjligheter att spara och vissa har föräldrar som inte vet om att de bör spara eller kanske inte klarar av att spara kan vi redan nu säga att vi anser att de allra allra flesta i Sverige har möjlighet att spara 700 kr per månad och barn. Det handlar om att ha viljan och att prioritera. Sen blir det orättvist när vissa föräldrar väljer att inte planera åt sina barn och då har rman som barn en större utmaning och kanske får man börja sin boendekarriär i ett lite "sämre" område och jobba sig uppåt. Det blir svårare och bökigare men ingenting är omöjligt. 

Läs mer om barnsparande: 

Spara till barn 
Film: Spara till barnen i 4 steg 
Spara till barn - lillebror 

Där sprack bostadsbubblan - eller?

Rubriker med bostadsbubbla och fastighetskriser avlöser varandra men hur ser det ut egentligen och vart är vi på väg?`

När media skriver om fastighetsmarknaden handlar det oftast om privatbostäder. Dessa bostäder är mest känsloladdade och det är naturligt att debatten landar där. Dock upplever jag att man den senaste tiden blandat in nybyggda privatbostäder i denna debatt på ett lite oroande sätt. Nybyggda privatbostäder har i storstäderna varit föremål för ganska omfattande spekulation där privatpersoner tecknar sig för en lägenhet som de sedan säljer direkt efter inflytt. Med god vinst i de flesta fall.

Men så kom hösten 2017. Och vinsterna uteblev. Dock har jag faktiskt inte hört om särskilt många som förlorat på den typen av affär. Det finns säkert några men de flesta kommer ur det hela med näsan över vattenytan och de lär inte göra om försöket att tjäna snabba pengar på det sättet igen. Bra för marknaden hävdar jag. Dessutom har byggbolagen dragit i bromsen en aning och delvis omvandlat bostadrätter till hyresrätter mm. Också det är bra och ett tecken på en väl fungerande marknad.

Amorteringskrav

1 mars trädde de nya amorteringskraven i kraft och det gjorde att många vill sälja sina lägenheter innan dess. Ivrigt påhejade av media som skrämdes med att amortering är något ´hemskt. Utbudet på Hemnet fullständigt exploderade vilket fick till följd att bostäderna inte såldes för köparna kunde spela ut de olika bostäderna mot varandra. Och så kom det ut nya bostäder som fyllde på utbudet ännu mer. Spiralen såg oroväckande ut för de som ville sälja och många trodde att detta var början på bostadsbubblan som sprack.

Men sen hände något. När amorteringskravet börjat gälla minskade utbudet. Och det minskade rejält. 30 % färre lägenheter låg på Hemnet veckan efter amorteringkravet jämfört med före amorteringskravet. Observera att denna statistik gäller innerstaden i Stockholm och Göteborg men det är också där överutbudet varit som värst. Detta är intressant tycker vi och om man går tillbaka till företagsekonomins grunder så borde en minskad tillgång men en oförändrad efterfrågan leda till att priserna nu går upp. Jag roade mig med att göra en värdering av en fastighet i Göteborg via ett värderingsverktyg som jag har tillgång till via mitt företag och gissa om jag blev förvånad när jag såg att det datorgenererade värdet vikt uppåt. Mycket oväntat faktiskt.

Nu ska vi inte ropa att faran är över för tidigt men det faktum att den underliggande drivkraften i fastighetspriserna; bostadsbristen, ännu inte ändrats gör att det mycket väl kan vara så att vi står inför en fortsatt uppgång på bostadsmarknaden. Den som lever får se.

Läs mer om bostadsmarknaden här på Aktiepappa

Hur hög var räntan 2011?
Gör fastighetsbolagen verkligen vinst?
Varför har vi bostadsbrist?
Hur lång kan en bostadsbubbla vara?

Skanska - dippköparläge eller fallande kniv?

Skanska vinstvarnar – är det ett dippköparläge?

Det är nog ingen som missat allt snack om bostadsbubbla och om fastighetspriser som rasat mm. Det är väldigt mycket snack om det för tillfället och för mig som är i fastighetsbranschen kommer det frågor flera gånger om dagen från kunder, hyresgäster, bekanta mm om vad jag tror om framtiden. Jag brukar svara att det som driver efterfrågan och därmed priserna är bostadsbristen och den har vi inte rådit bot på de senaste månaderna. Det är jag helt säker på. Kanske har intresset för att köpa nyproducerade och, enligt mig, överprissatta lägenheter i B-lägen sjunkit lite men det är inget konstigt med det. Priserna på nyproduktion sätts utifrån framtida förväntningar och när förväntningarna sjunker måste man även sänka priserna en aning. Det finns fortfarande pengar att tjäna för byggbolagen även om man kommer tjäna lite mindre pengar de närmaste åren.

Den svenska bostadsutvecklaren JM till exempel har tagit rejält med stryk och gått ner 24 % senaste året. Jag vet att marknaden aldrig har fel men jag tycker att man straffat JM lite väl hårt. Så illa är det inte ställt med företaget. Ska man då köpa JM undrar ni? Nej det skulle jag inte göra, jag tror att vi kommer att se mer negativa rubriker inom fastighetsområdet och det kommer sannolikt pressa kursen ytterligare men varken jag eller flickvännen är främmande för att kliva in i JM igen. De känns en aning enbenta dock i och med att de är så specialiserade på bostäder.

Skanska känns i så fall som en bättre investering då de sprider riskerna lite mer. genom sin betydligt bredare exponering såväl internationellt som projektmässigt. Skanska bygger mycket mer än bara bostäder även om bostäder står för en förhållandevis stor del av vinsten och de borde därför vara lite mer lockande än tex JM. Det tyckte vi i och för sig när de stod i 180 kr också men det är som bekant väldigt svårt att träffa absoluta botten. Idag står Skanska i 160,25 kr vilket ger en direktavkastning på 5,11 %. Utdelningen lär väl få stryka på foten om vinsten går ner i och för sig men på dessa siffrorna ser Skanska rätt så vettigt ut. Ett P/E-tal på drygt 12 är inte heller avskräckande. Dock tror jag inte botten är nådd ännu och vi avvaktar lite innan vi köper. Om vi köper…

Fler artiklar om Skanska

Kronan till miljonen - Skanska, missar jag tåget?

December är årets dyraste månad.

Som rubriken antyder är december i år en dyr månad för Aktieflickvännen. Men till skillnad från många andra så har pengarna inte spenderats på massa julklappar eller andra onödiga saker. Ett enastående erbjudande uppkom om att få köpa en bostad till 65% av marknadsvärdet vilket var svårt att motstå då objektet ligger i ett attrakativt område. Genom att investera i en bostad sprider jag riskerna utanför börsen. Tanken är att hyra ut under något eller några år för att sedan renovera och sälja objektet.

Månadens utgifter såg helt galna ut när jag såg bankens sammanfattning i appen vilket fick mig att haja till, vilket fler säkert gör när de ser bilden i inlägget.

Hur sprider du dina risker? Köper du något utanför börsen?

/Aktieflickvännen

Hur hög var boräntan 2011?

Historiska bostadsräntor 

Det är lätt att tro att räntorna kommer vara låga för evigt. Och det kan de såklart vara för om något är säkert så är det att vi inget kan veta om framtiden. Och det vi kan lära oss av historien är att vi inget kan lära oss av den samma. Det kan ändå vara intressant att se hur det sett ut tidigare. Jag tror att vi alla har hört någon äldre person prata om ”när jag hade lån på 90-talet var räntan 500 % ”   och det var den i några dagar. Aldrig bolåneräntan dock då samtliga nya bolån var frysta under de tre aktuella dagarna. Räntan det talas om är ”marginalräntan” vilken snarast kan jämföras med vår reporänta. Detta är en helt annan tid och även om man aldrig ska säga aldrig så var omständigheterna på den tiden sådana att det knappast går att jämföra den tiden och de riskerna med dagens. Ny tid och nya risker.

Går vi lite kortare tillbaka i tiden kan vi dock se lite intressanta hopp på räntan. Jag brukar försöka komma ihåg att räntan svänger en del. Mest intressant den senaste tiden är hoppet från 1,55 % till 4,6 % på knappt två år 2010-2011. Boräntan var räntan uppe på 4,6 % i november 2011. Det är inte allt för långt tillbaka i tiden det. Och i februari 2010 var samma ränta 1,55 %. 

Många artiklar i ämnet verkar ha för avsikt att skrämma upp låntagare men det är verkligen inte vår avsikt. Tvärtom är vi övertygade om att nuvarande räntenivåer kommer bestå ytterligare en tid. Och frågan är om man som låntagare ens behöver eller bör oroa sig för höjda räntor? Räntan går upp först när inflationen får fart och det vet ju alla att få saker är så bra för låntagare som inflation. Har man bara någorlunda marginaler så man kan stå ut en kortare period med högre räntor kommer sannolikt ett ägt boende vara det mest gynnsamma att äga och bo i av flera skäl. Glöm inte att amortera bara. Amortering är det bästa sättet att hålla ner räntan.

Vi har använt Stadshypoteks räntor för de aktuella åren. Hela listan på räntor från 2008 och framåt hittar ni här: Räntor 2008-2017

Fler inlägg på ämnet;

Amortera på bolånen

Placeringsstrategi

Låna inte pengar

Klarar du ett skuldkvotstak?

Lyssna upp du bostadsägare

Det diskuteras från såväl EU-kommissionen som från vår egen Finansinspektion om att det vore bra för svenska bolånemarknaden och för bankerna och därmed svenska samhället (eftersom storbankerna anses så samhällsviktiga att Riksgälden kommer gå in och rädda dem i ett krisläge) om att ett skuldkvotstak borde införas. Finans-inspektionen och politikerna är konstigt nog mer intresserad av detta än av att ta bort ränteavdragen. Det politiska resonemanget i detta är inte så komplicerad egentligen och den lämnar vi för tillfället.

Men hur ser då ett skuldkvotstak ut och hur påverkar det dig? Det förslag som ligger på bordet just nu innehåller ett tak på bolån om maximalt 6 gånger nettolönen per år. En genomsnittlig ingenjör skulle alltså få låna ca 2 miljoner kr. Två sammanboende ingenjörer skulle få låna 4 miljoner. Det är kanske sunda nivåer egentligen och på mindre örter funkar det fint. Men hur skulle det se ut i till exempel Stockholm? Jag ser en stor risk att ett skuldkvotstak skulle utlösa just den kris det är tänkt att motverka. 

Helt klart är att ett införande av detta skulle sätta stora delar av husköparna i storstäderna utanför marknaden. 

Själv har jag lyckats planera bra och spara bra och har just nu inga bolån men jag inser att om man inte hunnit spara så mycket skulle husköp eller lägenhetsköp i de dyrare delarna av stan bli tufft trots att jag tar ut en hyfsad lön. 

Hur skulle ni klara ett skuldkvotstak?

Läs mer;

Varför har vi bostadsbrist
Finansinspektionens utredning

Risker med skuldkvotstak (Privata affärer)

Risker med skuldkvotstak (Evidensgruppen)