Sidor

torsdag 1 februari 2018

Du ska betala grannens SMS-lån!

Ränteavdrag – vad går det till egentligen?

För några månader sedan läste vi en mycket intressant artikel på Svd. Tyvärr är den spärrad bakom en betalvägg men jag kan återge informationen som var viktig i den i detta inlägg så ni behöver inte spendera era surt förvärvade slantar på att betala för ett abonnemang hos SvD. Patricia Hedelius skriver om att ränteavdraget kostade oss skattebetalare 17 miljarder kronor 2014 (källa: KI) om året samt att denna summa kommer öka i takt med eventuellt höjda räntor. Helt korrekt beräknat såklart. Det intressanta i artikeln är dock inte totalsumman. Inte heller finner jag något större intresse i att artikeln inte tar upp ränteinkomster och skatt på dem som rimligtvis alltid bör diskuteras i den här typen av diskussioner. Nej det som gör resonemanget intressant är kvoten konsumtionslån vs bolån. 

Bolån vs konsumtionslån

Vanligtvis brukar man utmåla privatbostadsägare som de som tjänar på ränteavdraget. Från vänsterhåll lyfts ibland också frågan om att trappa ner ränteavdraget för att inte de fattiga ska behöva bekosta lyxbostäder. Tittar vi i Patricias artikel hittar vi något intressant: totalt finns det privatlån på 3.800 miljarder varav 800 miljarder är konsumtionslån använda för bilköp, båtköp, blancolån, medlemslån, SMS-lån mm. Vi pratar om 1/5-del av "skuldberget" förutsatt att uppgifterna är solida. Det finns faktiskt ingen anledning att tvivla på det. Såväl SvD som Patricia Hedenius är duktiga och seriösa aktörer i mediesverige. 

Vi har utgått från att räntan på skitlånen (kallas även konsumtionslån) är ca 4 % och att räntan på bolån är ca 1,5 %. (Vi har inte kunnat hitta några siffror på detta och om ni har mer info så får ni jättegärna lämna info om det i kommentarsfältet. Tills vidare utgår vi i alla fall från ovanstående antagande då vi tycker att det är rimliga siffror.) Den lösa änden i vår ekvation är dock hur KI kommit fram till totala kostnader på ca 17 miljarder.  Delvis kan det bero på att Konjunkturinstitutet räknar med gamla siffor (2014). Denna artikel från DN redovisar istället en total kostnad på 20 miljarder vilket stämmer lite bättre med våra beräkningar. 

  • 4 % ränta på 800 miljarder ger en räntekostnad på  miljarder vilket ger en kostnad för ränteavdrag på ca 9,5 miljarder årligen.
  • 1,5 % ränta på 3.000 miljarder ger en räntekostnad på 45 miljarder vilket ger en kostnad för ränteavdrag på ca 13.5 miljarder årligen.



Konsumtionslån kostar skattebetalarna 9,5 miljarder om året

Bolån kostar skattebelarna 13,5 miljarder om året


Exemplet ovan kan som sagt vara behäftat med mindre fel men vi anser att poängen är att givet att kvoterna stämmer någorlunda så kostar ränteavdraget ungefär lika mycket för samtliga bolån som för samtliga ”skitkrediter”. Detta trots att skitkrediterna endast står för 1/5-del av skulderna.

Jag å min sida anser definitivt att vi skulle få ett bättre samhälle om man lärde folk att var och en står för sina egna lånekostnader, oavsett om lånet handlar om boende eller om det handlar om att man tar ett SMS-lån och köper sprit för pengarna. Ett bättre läge att göra det i än i nuvarande lågränteläge kan jag inte heller se. Det hade påverkat tillväxt mm på grund av att folk konsumerat mindre med lånade pengar – ja. Men det hade det varit värt.


/Aktiepappa





8 kommentarer:

  1. Problemet Blir som du nämner i sista meningen att systemet spricker då. Vi har startat en form av pyramidspel och ökar inte konsumtionen så kraschar allt :)

    Mvh / Frihetsmaskinen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bättre att det kraschar nu i så fall än att det fortsätter och blir ännu värre sedan. Allt ska ju betalas någon gång.

      Det som förvånade mig är att bostadslånen inte står för en större del än drygt 60 % av alla ränteavdrag.

      Radera
    2. Ja fast det kan ju fortsätta i oändligheten så länge skulderna växer. Ja det var ganska förvånande faktiskt.

      Radera
  2. Dra plåstret (ta bort ränteavdragen) nu!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Trots att du inte ser klok ut har du alltid kloka åsikter Micke! ;)

      Radera
  3. “It’s not about the cards you’re dealt, but how you play the hand.”
    ― Randy Pausch Jag tänker för egen del utnyttja möjligheten att tjäna på att nyttja ränteavdragen till min egen fördel så länge det går då det blir en fin hävstång som dessutom är kvittningsbar... :-)

    SvaraRadera
  4. Jag undrar lite kring hur mycket av det där som verkligen är konsumentkredit? Det har ju pga ändrade regelverk tyvärr blivit exakt som man kunde förmoda. Dvs att många, framförallt yngre, nu lånar mycket pengar blanco till sina bostäder. Mvh https://investera-pengar.blogspot.se/

    SvaraRadera
  5. Uppmärksamhet Alla, jag är Grace Tessy med namn, från USA. Jag vill använda detta medium för att säga ett särskilt tack till detta fantastiska företag som gjorde det möjligt för mig att förbättra min verksamhet. Jag var fast i en finansiell kris och jag behövde refinansiera mitt företag. Jag försökte söka lån från olika låneföretag både privat och företag, men aldrig med framgång och de flesta banker minskade min kredit tills jag träffade det här företaget Jack Walman Private Lending Services som hjälpte mig ut med ett lånsumma på ($ 500.000) utan stress, jag vill verkligen tacka Jack Walman som gjorde det möjligt och hjälpte mig igenom och försäkrade att jag fick mitt lån. Så jag vill använda detta innebär att ge råd till alla där ute och letar efter ett lån om du måste kontakta något företag med referens säkrar ett lån med låg ränta på 2-3% och bättre återbetalningsplan. Du kan nå denna livsföränderliga milda man på hans email på (jackwalman993@gmail.com) för ett snabbt, säkert och enkelt lån idag ... här är min email incaseyou behöver hjälp (gracetessy1995@gmail.com)

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.